Sök
Stäng denna sökruta.

Killkast

150418_dackbyte2

Jag gillar att släppa ut håret, ta på mig en sjukt urringad klänning och dansa hela natten. Jag gillar att simma 3860 meter, cykla 18 mil och springa ett marathon på det. Jag gillar att borra. Jag gillar inte fotboll. Att städa. Diska. Tvätta. Betala räkningar. Byta däck på bilen.

Utan att grotta ner mig alltför mycket i det här med jämställdhet, feminism, kille, tjej så skulle jag vilja rekommendera alla att ba göra.

Jag tror stenhårt på att tjejer och killar kan göra precis samma saker så länge det inte handlar om att föda barn och ha en snopp att kissa med. Jag tror också stenhårt på att barn inte gör som du säger utan som du gör. Om inte nu så senare i livet. Det enklaste sättet att få sina barn att förstå att mamma kan bygga hus precis lika bra som pappa, att pappa kan tvätta kläder lika bra som mamma och så vidare är att göra det (jag hoppas nu att ni tänker DÖHHHH, det är väl självklart …) För det är det!

För min del är det en grej, att jag hatar hushållsarbete och det ska göras varje dag. Byta däck gör man två gånger om året att det skulle vara likvärdigt är för mig en gåta. Men det är självklart att man inte behöver vara lika. Man behöver inte göra allt. Man kan gilla olika saker. Bara man delar på jobbet på ett sätt som känns schysst för alla. Några saker tycker nog båda är tråkiga och några tycker båda är roliga. Framför allt dom är det väl viktigast att fördela rättvist 🙂

Och så är det bra att tänka på att könsrollerna börjar redan innan barn kan prata. Jag minns hur personer pratade med M innan dom visste vad hon hade för kön. Hon var ofta klädd i mina favoritfärger och kläder från när jag var liten. Har ett barn på sig blå kläder så är det TJENARE GRABBEN, gjort något coolt idag? När samma person efter ett tag frågade vad grabben hette så byttes rösten ut mot en gulli-gull-röst och ord som “vad sööööt du äääär, vad fina kläder du har” TILL EN BABY!. Det här hände inte en gång, inte två gånger, det hände så många gånger att jag slutade berätta att hon var en tjej. Samma sak men åt andra hållet när jag var ute med baby Elis.

IMG_5777

Jag tyckte i många år att Sverige var helt jämställt, tänkte “vad är problemet, det är väl bara att göra vad du vill” Och ja, jag tycker Sverige är fantastiskt! Men sedan smyger det på en, allt från att när jag åkte Vasaloppet och berättade om det så kom alltid frågan ”Tjejvasan?” efteråt. Ibland kom inte ens frågan utan personen tog för givet att det var Tjejvasan jag åkt. Ordet tjejkast används fortfarande (hörde det senast igår). Och börjar man se så inser man att vi är inte nära jämställdhet i Sverige. Vi börjar närma oss när det finns lika många kvinnor som män i styrelser. När det verkligen är lika lön för lika arbete. Lika stort ansvar hemma för barn och hem. Lika mycket tid till saker man vill göra. Jämställd sjukvård, när kvinnliga sjukdomar har lika mycket forskningsbidrag mm. som manliga. När att göra det som en tjej är lika bra som att göra det som en kille.

Ja det finns dom som har det värre, till exempel så gifts 39 ooo tjejer bort varje dag. Alltså VARJE DAG. Jämfört med många länder så är vi väldigt jämställda i Sverige, men vi är inte framme. Som ni märker så är det ett ämne som engagerar mig, men precis som när jag tänker på vår miljö så kan man välja att tänka ”det är ingen ide” eller så gör man det man faktiskt kan göra.

Påverka i det lilla. Just när det gäller jämställdhet är det lilla för mig att jag vill att mina barn ska växa upp och känna att tjejer och killar är precis lika bra. Det är större skillnad på människor än på tjejer och killar. För dom ska det vara lika självklart att mamma byter till sommardäck på bilen som att pappa gör det (vi har två bilar just nu och byter på varsin) Det är lika självklart att pappa städar, kramas och pratar känslor som att mamma gör det. Att mamma bytt garagetak och byggt en ny vägg är inte konstigare än att pappa är den som blir tokig över att det är stökig hemma. Att pappa jagar en helg och mamma drar iväg och kör en Ironman helgen efter är inget märkligt.

NAT85703

Som jag inledde så tycker jag verkligen att alla får göra som dom vill.
Men jag vill inte höra fler ”men det ääääär skillnad. Min tjej bara gillar rosa och smink och min kille gillar bilar och fotboll” Det kanske är så. Men vem i familjen kör bil? Vem spelar boll? Vem i familjen är hemma när barnen är sjuka? Vems tid är prioriterad? Från dag ett pratar många olika med barn. Yta kontra prestation. Ett barn fattar direkt vem som har snopp och vem som inte har det. Dom behöver inte förstå ordet tjejkast för att höra att det är något negativt.

Vad jag vill och vad som sker är inte alltid samma sak. Men det jag vill är att alla barn ska växa upp och våga gå den väg dom vill. Jag vill att saker med tjej ska klinga lika bra som det med kill framför.

Det lilla i det stora. Vad kan du göra idag? Kan det vara det enkla att innan du automatiskt säger vad fin du är till en tjej, tänker ett varv till och berättar om något hon gjort bra. Eller ja helt enkelt berätta åt människor du möter vad du gillar med dom. Kille eller tjej.

Nå gillar du det här så gillar du nog också

BARN BARN BARN

Jag tycker jag lever i nuet men så fyller min dotter plötsligt 18 år och jag undrar var tiden tog vägen. Det

Läs mer »

SKOLAVSLUTNING

Jag blir ta mig tusan blödigare och blödigare för varje skolavslutning. Tidigare fattade jag ingenting när jag såg föräldrar som grät när

Läs mer »

13 reaktioner på ”Killkast

  1. Jag upplevt även skillnad och särbehandling kring unga anställda och gamla anställda.
    Just ungas idéer tas inte på allvar hos många företag.
    “Kom inte här din nyexaminerade snor unge och tro att dina idéer är bättre”
    Då skulle jag vela våga säga: “Därför jag anställdes”
    Så om chefen anställer en “yngre” människa för att komma med nya idéer måste chefen jobba med att ge stöd åt den ensam kämpande kandidaten.

    Det här men manligt och kvinnligt. Min mor har alltid lärt att jag ska klara mig själv i livet. Behöver en tavla komma på plats så sitt inte och vänta på att mannen kommer hem. “Bara gör!”
    Detta blev en krock på mitt jobb när en äldre man inte hade växt upp på samma sätt. Han hade växt upp med att “skydda kvinnan”. Say what? vad händer om mannen dör?
    People should be more do-people than boys and girls.

    Jag brinner mycket också för dessa frågor.
    Bra skrivet!!!

  2. Det satsas inte alls mindre pengar på “kvinnliga” sjukdomar än på “manliga”. Tex drabbas fler män samt dör av prostatacancer än kvinnor av bröstcancer. Att du inte visste det talar ganska starkt för vilket kön som prioriteras och vilket som osynliggörs. Till apoteken osynliggör män genom att endast sälja rosa band och inte blå eller könsneutrala band.
    Andelen kvinnor i styrelser för aktiebolag motsvarar idag antalet anställda i dessa bolag. Är det rätt att könsfördelningen i ledningen är 50% inom tex Skanska om könsfördelningen för arbetare är 20/80??
    Skillnaden i löner är under 1% baserat på utbildning erfarenhet ålder ansvar och samma yrken enligt tex miljongranskningen.
    Kvinnor har också mer fritid än män enligt tex SCB. Män lägger mer tid på vanliga arbetet plus hushållssysslor än kvinnor totalt gör i genomsnitt.
    Deet är även en av förklaringarna till att män i genomsnitt har högre lön förutom att män valt privata arbetsgivare än att statliga arbetsgivare som är beroende avpolitiska beslut för högre skatter för att kunna betala ut högre löner till tex sjuksköterskor och lärare.
    Ett tips. Varje gång du får information från feministiska källor, verifiera dem från neutrala källor.som inte är ute efter att stärka sin egen sak och organisation.
    Feminism är det största hotet mot jämställdhet därför att den inte håller sig till fakta.

    1. Ser att jag är pucktvåa och att H redan rättat det jag reagerade över. Ibland får jag intrycket att Sverige är så jämställt att många grupper måste attackera halmgubbar för att kunna legitimera sin egen organisation. Ta t.ex. “lika lön” som skanderas regelbundet trots att studie efter studie kan knyta skillnaderna till andra faktorerna såsom heltid/halvtid, privat/statligt, arbetslivserfarenhet, arbetsuppgifter, etc. Trots det fortsätter många att skandera “lika lön” och hela befolkningen reagerar instinktivt med “det är väl självklart att vi ska ha lika lön”. Istället skulle man kunna lägga fokus på problem såsom könsstympning, hedersvåld och barngifte som tyvärr ökar i Sverige.

  3. “vi är inte nära jämställdhet i Sverige” Källa: Vissa säger tydligen tjejkast? Om det inte är värre än så har vi/du inga större problem skulle jag säga.

  4. Mycket bra skrivet! Och ni ovan som gnäller: det finns ju oceaner av fler exempel. Roa er med att ägna en dag av ert liv åt att se på världen med kvinnors glasögon så får ni se själva.

  5. Word. Som förskollärare kämpar jag med det, att barnen ska se att killar och tjejer kan, inget är bättre eller sämre än det andra. Men det är en utmaning. ord som “tjejkast” osv sitter djupr inpräntade även hos de små på förskolan. Men heja alla som kämpar!

  6. Bra skrivet Sofie! Instämmer i att vi har en lång väg kvar till jämställdhet och jämlikhet. Du beskriver det klockrent. Det handlar om människosyn. Du är ett föredöme och en stor inspiratör!

  7. Det här är helt fantastiskt bra skrivet och precis vad som behöver komma upp i alla möjliga kanaler. Massa cred till dig Sofie!

  8. Karin: Att du skriver att jag “gnäller” bara för att jag inte råkar hålla med dig säger mer om dig än om min åsikt.

  9. Klockrent! Precis vad jag brukar försöka få människor att förstå men de flesta vägrar och kommer alltid med exemplet att “det är inte jag som lärt mina flickor att gilla rosa…”

  10. Word! På alltihop, jag jobbar rätt hårt på att dra in jämstäddlheten i vardagen, så hårt att jag ibland nästan gör saker krångligare, och det är där det skiter sig. Maken städar (jag är en slarver), i min familj är det fullständigt självklart att det är jag som orkar springa jättelånbt och inte maken och allt det där. Men så kommer vi till det där med maten och byggandet. Jag älskar matlagning, ett av mina stora intressen, och blir automatiskt den som hamnar i köket. Maken är fd snickare (nu ingenjör) och har spikandet som avkoppling (fast rätt bra på matlagning är han ju). Ska jag bygga ngt går det skitsakta och blir fel, fast måla är jag bra på. Så nu är det så inpränat i sönerna att saker som behöver en spik eller borr frågar de inte ens om, mat frågar de bara mig om. Och det skär i mig varenda gång det händer,att de tror att det är mamma och pappasakaer, liksom. Jag vill ursäkta mig och förklara varenda gång med att “det här är bara för att vi tycker de sakerna är kul blabla” men det är ju argumentet alla de som inte tycker som jag använder ju.
    En liten fundering i sammanhanget, kan tyckas, men jag snubblar över den så himla ofta och jag harunder alla är inte kommit på en enda sak att lösa den med, faktiskt, utom att lära mina söner 7 och 10 år att laga mat.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *