En värld som jag glömt bort lite dom senaste åren är min fallskärmsvärld. Varje år när man ska förnya sin licens tänker jag “är det nu jag slutar…” Men så tar jag mig upp i himlen, flyger fritt. Utbildar några elever och tänker nej, det är fortfarande roligt.
När jag tömde en hårddisk så hittade jag två gamla filmer. Tror det är från 2001 och 2002 då jag tävlade i friflygning. Alltså. Det var fladdrigt. Det var färgglatt. Det var längesedan men jag får fortfarande ett stort leende av filmerna. Filmade gjorde Fredrik Erlandsson.
Förnya 2014? You bet!
0 reaktioner på ”#tbt #skydive”
Jag kan ingenting om fallskärmshoppning; hur det känns, hur fort det går, vad som krävs etc. Blir dock väldigt glad av dessa filmer :-). Vore kul om du berättar mer vid tillfälle! Hur känns det att kasta sig ut? Hur mkt tränar man innan? Vad krävs av kroppen? Hur fort faller ni i dessa filmer? Nyfiken!
/Helena V
Berättar mer än gärna 🙂
Har skrivit lite här: https://lanttolife.se/fallskarmshoppning/
Känslan i frifall är lite som att simma under vatten fast allt är 100 gånger snabbare, men viktlösheten är lite samma känsla. Jag och Boel på filmen har gjort 1000-tals hopp ihop. För att göra sitt första hopp så går man en kurs på några dagar/kvällar sedan hoppar man ut från 4000 meter tillsammans med två instruktörer. Du gör allt själv, men dom är där och säkrar upp ifall något händer. Vi faller i cirka 300 km/h. Men som sagt var, berättar gärna mer. Har pratat ihjäl fler än en om just fallskärmshoppning …
Haha galet! Hur många hopp har du gjort totalt i ditt liv? Har du räknat alla? Jag hoppade 1 gång i Australien för länge sen. Men det var det roligaste jag någonsin gjort typ då! Vilken kick!
Har slutat föra loggbok som jag gjorde dom första åren … då hade loggade jag varje hopp med illustrationer och allt. Men jag vet att jag ligger på cirka 4000 hopp.
Tyvärr är det som med allt, till och med fallskärmshopp blir vardag. Jag kan inte påstå att det är världens kick mer. Kul ja, men en kick, nej. Tyvärr.
Lite som att första gången IM-målgången är en större kick än den 5:e. Även om det är magiskt så går det ju aldrig att göra om den första. Den där då man spränger en gräns “för vad som är möjligt…” Är på riktigt alltid en smula avundsjuk på dom som gör sitt första hopp, eller är på väg till målgång för sin första IM. Tur att det är så roligt andra och tredje och … gången också.
Jag blir sjukt imponerad och inspirerad (till att testa gränser rent allmänt), det ser så coolt och kul ut!