Det är sällan jag blir arg, men idag blev jag det. Skulle gå på ett 3-timmars spinningpass som jag sett fram emot i flera veckor. (Ja, jag vet, det kan låta knäppt)
Jag fixar barnvakt, kör tre mil in till stan, släpper av syster Lisa så hon kan säga att jag är på ingång eftersom vi inte hittar parkering i närheten. Hon kliver in dryga 15 minuter innan. Jag parkerar för 90 kronor. Kommer springande nio minuter innan klassen börjar. Är färdigombytt och sjukt taggad.
Då har receptionen gett bort min biljett. Syster fick inte ta ut min biljett fast hon stod där med mina spinningskor. Ja, hon hade berättat att vi kört dit tre mil, att jag ordnat barnvakt för att kunna gå på just den här klassen, att det var svårt med parkering, att jag var runt hörnet …
När man har två kids så vill man kramas med dom så länge som möjligt. Att få till tre timmar (i det här fallet fem timmar med resa mm.) för träning är inte helt lätt. Så när en människa står bakom en disk och säger ”så är reglerna”. ”Jag kan inte göra något, jag jobbar bara här”, ja då blir jag FÖRBANNAD.
Alltså den frasen, just DEN frasen gör att jag går i taket. ”JAG KAN INTE GÖRA NÅGOT, JAG JOBBAR BARA HÄR…”. Jag vill aldrig svara så. Jag vill aldrig jobba med någon som svarar så. Ta ansvar. Tänk själv. Låtsas att du äger företaget, vad är bäst just nu?
Om du ofta hör dig själv svara så, ta en funderare på om du är på rätt plats. Om du hör din personal svara så, ta reda på varför. Motivera. Förändra. Förbättra.
Hatar vara arg. Så vi körde tre mil hem och så tränade vi på ett annat ställe så aggressionerna försvann. Det finns säkert någon mening med det här, men än vet jag inte vilken.
Bilden överst är från gårdagens pass med Lisa och Magnus. Det passet var däremot bra, bra, bra!
Ska vi fokusera på något som gjorde mig glad idag så är det Karin Thunbergs kolumn som jag läste i morse, om Dagny som är 102-år och har en blogg.
”När andra blir gråhåriga av datastress tar Dagny Carlsson det lugnt. Gråhåret hade hon redan. Men också livslusten, nyfikenheten, behovet att hänga med och röra på sig; allt hon själv ser som förklaringen till att blivit 102 år. Förutom generna. Bloggandet tar hon med ”knusende ro”. Hon var pigg innan, säger hon:
–Nu har jag bara blivit piggare.”
0 reaktioner på ”Jag kan inte göra något jag jobbar bara här”
Usch, jag hade blivit skogstokig.
Undrar om det är samma kedja som ville ha läkarintyg när jag bad om att få kortet fryst ytterligare en månad när sonen var tre månader och jag inte kände mig redo att lämna honom till deras barnpassning (mannen reste en del m jobbet just då så jag kunde inte komma ifrån på kvällarna heller). Jag undrade vad läkaren skulle skriva och de föreslog ”separationsångest”…
Jag sa upp mitt medlemskap istället.