Jag har starka vårminnen från när jag var liten, vi körde skoter ut på en sjö. Borrade pimpelhål och la fram renfällarna. Ofta hittade jag min mamma med mössan uppdragen till hårfästet och en kåsa med kaffe i handen. Det såg ut som hon inte gjorde något.
Men det gjorde hon. Njöt. Av de första solstrålarna. Av lukten av skoterbensin. Lukten av lite blöt renfäll. Tystnaden. Men också ljuden av barnens skratt. Smaken av kaffe.
Vad har det med dagens frukost att göra? Jo, det där att landa i nuet, var det än är. Det är något som min mamma alltid varit bra på. Jag har haft lite svårare för det. Jag är ofta på väg. Nya äventyr. Nya utmaningar. Men jag lär mig. Som idag när jag landade på vår kökssoffa med nybakta scones, kaffe, morgontidningen och boken jag läser. MiniLanttosarna bubblade om än det ena än det andra. Och jag tänkte herrejösses vilket bra liv jag har.
Kom ihåg det idag, imorgon, att den här timmen, den här minuten, det är ditt liv. Inte då. Inte sen. Nu! Sug i dig varje minut.
