Simmade igång kroppen imorse och fick höra att jag minsann har gryyyym teknik. Fick till och med visa en övning för att jag var så gryyyym. Ok, att det var typ en övning där man ska flyta som en stock, men ändå. Efter två dagar av att vara sist så kändes det som en bra boost.
Så efter det så räckte hybrisSofie glatt upp handen och sa att 16 mil cykel, det vill jag göra idag. Så det har jag gjort. Jag har trampat runt, runt, runt. Det fanns tillfällen då jag ville kliva av, eller åtminstone byta mot ett par nya fräscha ben och en ny rumpa men jag fortsatte trampa. Och jag skulle vilja påstå att cykelbenen tar sig.
Gruppen var grym. Ledarna var bra. Solen sken. Vinden blåste. Vi åt lunch i Corralejo med havet som utsikt. Och vägen hem var böljande bra. Ja, men alltså, ännu en drömdag in i minneskontot.
Två från snabba gruppen. Mattias med kompis efter lunch i Corralejo.
Den här bilden ska jag ta fram ur minnesbanken om jag någonsin får för mig att jag inte gillar att cykla. Tio mil i benen, nerför, medvind och en löjligt lång och bra väg framför mig. Benen känns hur starka som helst och cykeldatorn säger 30-40-50-60-70 km/h och det är ren njutning. Life is not so f*cking j*vla bad at all!
Tack!
