Förra veckan var vi i Courmayeur. En fin liten italiensk by. Alla våra dagar startade med moln, dimma och lite snöfall. Men lagom till lunch så sprack det upp i princip varje dag. Fina pister, men ännu bättre offpist. Foto: Hans Berggren
Jag gillar livet! A lot!
Som sagt – varje dag startade med moln. Och uppe i bergen är man bokstavligen mitt i dem. Här är jag och Ola laddade för ännu ett åk.
Ola körde telemark. Själv har jag gått tillbaka till slalom för två år sedan, men när jag ser Ola så får jag lite lust att återvända till telemarksvärlden.
En annan gäst på hotellet sa att La Thuile är världens bästa skidsystem. La Thuile ingick i vårt liftkort, och det gick en gratis buss (ca 30 minuters resväg) dit. Och när väl molnen släppte så man såg något annat än bara vitt, vitt, vitt så var det faktiskt ett av de bästa systemen som jag varit i. Från La Thuile kan man kan åka över till franska sidan som heter La Rosiére.
La Thuile har väldigt många röda pister (läs platt) och är rätt vindkänsligt. Tog man sig upp till toppen och letade lite så fanns det väldigt mycket fin snö att leka i. Här är Marie och jag när vi gasade runt pist 7 som var drygt en mil lång.
Jag och min bästis Hans. Vi har hängt ihop i drygt 18 år och att vi fortfarande kan skratta och ta oss iväg på äventyr som det här ihop tror jag är nyckeln till att vi fortfarande älskar varandra.
Jag med lite skön bakvikt ute i lössnön.
Vi brukar alltid säga till våra barn att om man ramlar så lär man sig något. De som aldrig faller utvecklas inte … Ramlar man så har man testat sina gränser och förhoppningsvis blivit en ännu lite bättre skidåkare!
Marie har blivit en ännu bättre skidåkare …
En dag tog vi buss till Cervinia. Cirka 2 timmar från Courmayeur. Fantastiska pister. Bland annat 18 kilometer långa Ventina-pisten. Den börjar på 3 400 meters höjd över havet) men också massor av bra off-pist. Utsikt över Tobleroneberget Matterhorn. Vansinnigt mycket svenskar.
Det är bra att ha med sin egen husfotograf! Fast han orkar inte ta så många skidbilder, han menar på att det finns de som gör det såååå mycket bättre. Men han tog några och jag tycker han är grym! Bäst. Helt fantastisk faktiskt.
Ola.
Marie.
Jag har aldrig trott att jag skulle bli en “sån som hyr skidor”. Jag menar, det gör väl ändå bara Stockholmare och danskar som inte kan åka skidor …
Men nu gör jag det. Att få hämta ut ett par skidor som faktiskt passar snön för dagen är roligt. Att ta på dem, rikta skidspetsarna neråt och lära känna dem är så vansinnigt kul! Mina favoriter på den här resan var ett par Dynastar. De funkade i pisten, men trivdes ännu bättre i off-pisten. Precis som jag 🙂
Italien betyder att det finns gott kaffe och god mat var man än kommer. Här avslutar jag dagen med varmt vin, cappoccino och en citronmarängpaj. Life is good – in many ways.
0 reaktioner på ”Tvättbjörnen är hemma”
Ser inte alls härligt ut. 😉
Bw grymma bilder, mer av dem tack! 🙂 yes Viktigt att kunna ramla som du säger. Dels för att lära sig att vara avslappnad i fallet för skydda sig från skador men även för att utmana sig själv, ju mer vi vurpar bättre blir man som skidåkare. Helt klart! 🙂 Samma sak som när man grenslar, då får man bekrätselse på att man vågar ta en tightare och mer utmanande linje. 🙂
Fantastiska bilder, ni ser ut att ha haft det hur härligt som helst!!
Duktiga husfotografen 🙂 Det ser nästan bättre ut än jag minns det!
Eller hur 🙂
fantastiska bilder. ta med dig din hans lite oftare på grejer tycker jag! 🙂