”Jag gick grundskolan och försökte mig på gymnasiet två gånger men det var inte för mig”
Roland edin som mest franchisetagare av 22 mcdonaldsresturanger
En av de bästa sakerna med att jag fick en plats i mentorsprogrammet i höstas var att jag fick ett bollplank, mentor och vän i Göran Gross (som jag skrivit om här). Det andra är att hela mentorsgruppen träffas då och då. Förra veckan sågs vi på McDonalds i Åkersberga för att få höra Roland Edins historia. Han har som mest drivit 22 McDonalds-restauranger och det var här på Rallarvägen som det hela började.
Nu har han sålt några av restaurangerna till sina söner och han säger att planen på sikt är att sälja alla. Men hans ögon glittrar, så jag skulle inte vara förvånad om han plötsligt tog över fler eller drog igång något nytt projekt.
Några saker jag tog med mig från vår lunch var hur inspirerande det är med människor som inte följt den klassiska vägen genom grundskola, gymnasium och högskola, utan gått sin egen väg. Roland berättade att han jobbade på Domus, fick chansen att gå utbildningar genom dem och sedan gick vidare och jobbade med mejerier i Norrland innan han blev erbjuden att ta över McDonald’s på Rallarvägen. Men innan han kunde göra det behövde han jobba sig genom hela verksamheten för att bli godkänd som franchisetagare. Så under nästan ett år stekte han hamburgare, städade, jobbade i kassan och gjorde allt annat som krävs på McDonalds.
Andra saker jag fann intressanta var att varje McDonald’s-restaurang har egen prissättning och till stor del bestämmer över vad som ska finnas på menyn. Det är därför du ibland kommer till en restaurang som inte har en viss hamburgare. Vi pratade om hur det påverkar omsättningen när en annan restaurang öppnar bredvid och att på många platser ökar intäkterna när det händer. Varför vissa restauranger har stor personalomsättning medan vissa, som den i Åkersberga, knappt har någon alls. Hur viktig personalen är. Hur mycket det kostar att starta upp McCafe och var och när man väljer att göra det.
Sammanfattningsvis var det en inspirerande lunch som gjorde att jag cyklade hem med ännu fler företagsidéer.
Livet ändå, tänk så många vägar man kan välja att gå.
