Idag tränade jag med Anna-Lena och det sista hon ropade när vi var på väg ut var “kom ihåg att lyssna på Snipp-podden!” Anna-Lena är med i det senaste avsnittet och pratar kiss. Eller ska vi kalla det vid dess vackra namn: inkontinens.
Jag är kollegan hon pratar om i podden. Hon har precis som jag opererat sig mot ansträngningsinkontinens. Bägge har alltså varit med om att kissa på sig så fort det ska tas i lite. För min del hittade jag ingen logik i det. Jag fick problem efter mitt andra barn. Ibland gick det hur bra som helst att springa intervaller. Andra dagar inte. Vissa dagar kunde jag hoppa studsmatta. Andra inte. Hopprep. Boxhopp. Till jag till slut tog tag i det – laddad med argument efter att ha haft med tråkiga barnmorskor som sa “det kan vara så – knip vidare …” gick jag till en läkare som frågade “hindrar det dig från att göra allt du vill?”
Jag svarade att det gjorde det.
Så ska du inte behöva ha det, sa han.
Han undersökte mig och sa “det spelar ingen roll hur mycket du kniper – det kommer inte bli bättre”
*Trumvirvel* Någon vecka senare gjorde jag en operation på några minuter. Enkelt förklarat så fick jag lokalbedövning och fick en liten tråd isydd som lyfter upp mitt urinrör till sitt rätta läge. Jag gick ut från sjukhuset och det kändes som jag fått mitt liv tillbaka.
Jag skriver sällan om det här – eftersom jag numer inte tänker på det speciellt ofta. Men jag ser direkt när mammavänner kliver av från studsmattan. Jag ser när mina vänner eller PT-kunder inte vill göra hopp eller vissa övningar. Jag pratar gärna om det – och jag ger såklart andra övningar om jag ser att någon inte vill göra boxhopp, hoppa hopprep eller någon annan övning.
“Vet kvinnor fortfarande inget om det här? Varför hålls det hemligt? Det finns ingen som helst rimlighet till att det inte sitter stora skyltar utanför mödravårdscentralerna där det står ”Nu ska du köra knipövningar OCH OM DET INTE HJÄLPER GÅR DET ATT OPERERA!”
INGEN borde behöva skämmas med kissvåta trosor. INGEN borde behöva dra sig undan så fort kompisarna går ur och springer eftersom hon vet att hon kommer att kissa ner sig. INGEN borde behöva leta efter en toalett i panik på stan eftersom hon vet att ett skratt eller en nysning och det är kört. INGEN.
Så. Alla ni som har gjort operationen – BERÄTTA OM DEN FÖR ALLA NI KÄNNER!
Alla ni som känner igen er och vill ha hjälp – PRATA MED DIN GYNEKOLOG. Och ge inte med dig om de börjar prata om att du nog ändå ska fortsätta knipa. Gå då till en annan gynekolog.
Alla ni som jobbar med nyförlösta mammor ? BERÄTTA OM MÖJLIGHETERNA!
Jag kommer i alla fall inte hålla tyst förrän alla har torra trosor.”
Läs Anna-Lenas kissinlägg här! Och gå in här och lyssna på snipp-podden!
Ps. Valde bilden överst bara för att jag älskar den bilden på henne – och när jag letade bild på henne så kom det här inlägget upp: Tre bra saker med dig! Där kan du läsa varför jag gillar henne så mycket. Det gäller fortfarande.
2 reaktioner på ”ANSTRÄNGNINGSINKONTINENS”
Så bra att du tar upp detta ämne! Jag använder min menskopp när jag tränar för att hålla tätt, den stöttar upp under urinröret så att jag kan springa och hoppa utan att läcka. Tips till alla som inte vill bli opererade!