När jag var med i Husky podcast så fick jag frågan “vilket är mitt jobbigaste träningspass” Jag svarade tisdagslöpningen med Terrible tuesday. Så vidriga pass att jag har lite ångest och hittar på 100 orsaker att inte gå dit …
Men så tänker jag att det är bra för mig. Tillfredsställelsen efteråt är uuuuunderbar och jag får inte till så hårda och bra intervallpass själv. Igår packade jag löparskorna. 19:30 träffade jag det här gänget på stadion:
Planen när vi startade var 15 minuters uppvärmning och sedan 8*800 meter med 90 sekunders vila mellan. Jag jagade Carro och vi bestämde oss för den lite snyggare serien 800+800+400+800+800+400+800+800. Körde en bonus 800-ing med Erika och sedan min snabbaste intervall för att hinna med tåget hem (vilket jag inte hann…)
Jag var långsammast. Jag var spyfärdig. Men jag var nå så sjukt nöjd över att jag tog mig dit!
