Vallningsfria längdskidor. Kan dom ha utvecklat skidorna så du inte behöver höra det där vrrrr-vrrrr-vrrr som jag direkt tänker på? Ända sedan jag läste om Atomic Sport Pro Skintec har jag velat testa dom. Jag hat-älskar längdskidåkning. För växer du upp i Gällivare så åker du längdskidor. Punkt. Så jag har harvat mina mil under uppväxten.
Som vuxen har jag börjat älska det – framförallt känslan av att träna i skogen. Men jag H A T A R att det alltid ska vallas och fixas med skidorna. Det slutar ofta med att jag skiter i det och springer istället. Men när jag skulle upp till Lappland över jul så frågade jag så snällt jag kunde om det fanns möjlighet att testa ett par skidor.
Syster som åkt mer längdskidor än mig dom senaste åren testade också några mil.
Första dagen åkte jag från Dundret. Lyxåkning med böljande nerför mest hela vägen. Skidspåret slutar några meter från vårt hus. Spåren helt perfekta. (Ska jag vara ärlig så fattar jag inte varför du åker någon annanstans än till Gällivare för att träna längd. Finns det snö så finns det här. Och finns det snö så finns det längdspår. Marcus Hellner bor på vägen till Dundret och har skidspår utanför sitt hus…)
När syster lämnade av mig så frågade hon om jag minns hur man gör?
– Nä skrattade jag men det löser sig. Eller har du några tips?
Raskt drog hon några minnesregler: Tänk vikten bak på hälarna i nedförsbackarna för bästa gliiid. Och tvärtom uppför, då vill du ha vikt på framfoten för att få fäste. Och som alltid tänk fram med höften, aaaaaatletisk hållning! Använd benen mer än överkroppen och skjut ifrån höften. Och när du stakar – tänk stark bål! Och, och, och hörde jag bakom mig när jag började staka hemåt.
Skiddag två var i Vittangi. Kallt men sådär krispigt vackert som det bara är i norr. När svärföräldrarna frågade om det var någon annan ute i spåret så berättade jag att jag mötte en man med antingen tejp eller någon slags färg i ansiktet för att skydda sig mot kylan. Då sa dom att det kan inte vara någon från byn. Sedan berättade jag att han körde backintervaller. Då sa dom; ja då är det verkligen inte någon från byn.
Nu har jag åkt ett gäng mil. Temperaturerna har varit mellan -2°till –20°. Jag har åkt på morgonen, mitt på dagen och bäst av allt på kvällen med pannlampa. Älskar att vara ute i skogen när det är mörkt. Det enda jag hör är mina andetag och ljudet av skidorna.
En kväll i Skaulo tog jag på pannlampan och åkte till elljusspåret. Älskar den här skylten …
Så vad tycker jag om skidorna?
Först av allt säger jag JAAAAAA! Så otroligt skönt att bara knäppa på skidorna och dra iväg. ÄLSKAR ÄLSKAR ÄLSKAR enkelheten. Dom gamla vrrrr-plasträfflorna som jag kommer ihåg från när jag var liten är ersatt av en mini-stighud. Så uppför har du fäste och nerför glider du bra.
Jag har sällan åkt med så bra fäste, men det var ändå inte så skidorna högg när jag brände på nerför. Dom fungerar mindre bra för att skejta, vilket dom inte heller är gjorda för men det är bra att vara beredd på att dom små stighudarna kommer protestera om du behöver saxa upp för en brantare backe. Backen på bilden hade jag inget problem att åka uppför.
Skulle jag åka Vasaloppet så skulle jag testa igenom några andra skidor men för det jag åker just nu är dom här helt perfekta.
Sa jag att jag ÄLSKAR att slippa valla? Jag ÄLSKAR att det är lika enkelt att dra några mil längdskidor som att snöra på mig löparskorna. Är du som jag och är mest ute efter träningen och att få vara ute i skogen så rekommenderar jag dom här skidorna. Går du igång på grafit och paraffin så är dom inte för dig.
Kan nämna att jag även älskade pjäxorna som jag inte heller testat innan, enkla att ta på, släppte inte in snö och framförallt sköna.
Ps. Spana in Annas otroligt bra inlägg om längdskidåkning. Teknik, prylar, styrka och en massa bra länkar. Rekommenderas!
En reaktion på ”VALLNINGSFRIA LÄNGDSKIDOR”
Håller så mycket med. Det ska bara vara att sticka ut, utan krångel med valla eller annat.
Wow vilka härliga spår ni har där i norr. NJUT åt mig med och tack för länken <3