fotograf

Jag jobbar som Art Director. När jag säger AD och människor får den där tomma blicken så brukar jag fylla på med att jag är formgivare, jag sätter ihop tidningen och skickar den till tryckeriet. Jag är ansvarig för formen och jag har kontakt med fotografer och illustratörer. (Jag formger böcker, kläder, muggar och 1000 andra saker också – det kan du läsa mer om här).

Jag älskar mitt jobb. Jag älskar det trots att det är ett jobb där det egentligen inte finns något rätt eller fel. Vad är fult och vad är fint? Vad är inspirerande och vad är inte det? Jag vet inte hur många gånger jag stått och diskuterat med någon som säger “ja, men det är liksom bara fult”
– Eh. Jaha.

Det som driver mig är att få människor att ta upp en tidning jag gjort, fastna för en bild, dras in i texten och sedan plötsligt ha läst hela eller hoppat mellan faktarutor och lärt sig något nytt. Att göra en produkt som är snygg men ingen läser har aldrig varit något jag strävar efter. Just nu vill jag att så många som möjligt ska upptäcka Utemagasinet och inspirera till att fler tar sig ut i naturen idag, till helgen och sedan uppfylla sin utedröm.

Jag har varit Art Director på magasin som Internetguiden, PC för alla, Vagabond, Fitness, Womens Health och nu Utemagasinet. Jag har byggt MÅNGA sidor. Men varför jag skriver det här är för att jag har beställt och valt mååååånga bilder av mååååånga fotografer. Det finns inget rätt eller fel och det finns inget som gör mig så glad som när fotografer och illustratörer förvånar och förbluffar mig genom att ha tänkt ett extra varv och levererar något jag inte kunde föreställa mig – något mycket bättre.

Men om vi pratar basic för just magasin så tänker jag så här när jag beställer bilder.

1. Fundera på vad du som fotograf ska berätta – vad är storyn? Och för vem ska du berätta den? Fundera över bilden som säger allt. Ta den.
2. Ingångsbilden – kan vara samma som punkt nummer ett men behöver inte vara det. Vilken bild förmedlar rätt känsla? Vilken bild är WOW!? Vilken bild ska öppna reportaget och göra så att läsaren bara MÅSTE läsa vidare? Du kan förmedla drömmen, eller smärtan, eller farten, eller … Men se till att ta den bilden. Fundera inte efteråt på om du fick den, utan se till att ha den i din kamera innan du lämnar jobbet!
   
3. Vem handlar texten om? Vem är huvudperson, och är det några andra som ska porträtteras? Porträtt behöver inte betyda blick in i kameran, det kan betyda en storskrattande löpare som knappt syns under all lera hen har i ansiktet. Tänk ett extra varv och se till att få bilder på personerna/djuren/prylarna som texten handlar om. Och händer det något som journalisten kommer skriva om, försök fånga det på bild. Tänk “hur skulle jag berätta om det här för min bästa kompis?” Fånga DET på bild! Och känslor, jag älskar känslor på bild. Alla känslor. Hopplösheten. Glädjen. Lyckan. Sorgen.
   
4. Detaljer. Fånga det lilla på bild. Händerna. Prylarna. Tassarna. Växterna. Det vackra. Det fula. Från ovan, underifrån, sidan … jobba dig runt och hitta den enligt dig själv perfekta vinkeln och ljuset.
   
5. Vyerna. Precis som jag som AD vill ha detaljerna vill jag ha luften, vyerna, den lilla människan i den stora världen. Levererar du både och, så gör du mitt jobb enkelt. Många fotografer snöar in på antingen eller, och då kan det vara svårt att sätta ihop ett dynamiskt reportage. Tänk på att fånga både människor som är på väg mot dig och på väg från dig. Bilder på ryggar är ofta användbara för att läsaren har lättare att sätta in sig själv i bilden då – men variation är ett måste.
   
6. Riktning. I Sverige läser vi (oftast) en tidning från vänster till höger. Ha det i bakhuvudet när du fotar – att riktningen ska fortsätta framåt. Läsaren ska ledas framåt i texten – hen ska vilja läsa vidare. Gångerna jag varit tvungen att välja bort en fantastisk bild med en person som går eller springer från höger till vänster är oräkneliga – den bilden kan stoppa upp hela artikeln. Men ibland fungerar det, så jag säger bara att du kan lägga in det här tipset i bakhuvudet och se till att åtminstone ha både och att leverera. (Och jag veeeet, ibland går det inte för solen ligger fel och det magiska ljuset är bara åt ett håll. Yallajallablabla …)
   
   
7. Ge mig plats för text. Fundera över om det finns plats för rubrik och ingress på din WOWbild som ska öppna artikeln, och ta gärna bilder med extra luft som jag kan använda och lägga text på. Hör ofta ihop med punkt 5 och mycket himmel/hav, men det kan också vara en detaljbild med en ren yta …
   
8. Ge mig det lilla extra. I allt från att du tänker till och tar ett gäng extra bilder när du har det där fina ljuset – det är enligt mig helt ok att tvinga människor att gå en extra gång efter stigen om du inte fick till den perfekta bilden första gången. Har du magiskt ljus, be dem göra om tills du känner i magen (eller ännu hellre ser i kameran) att du har fått till den perfekta bilden. Det finns fotografer som tycker att så får man inte göra, men enligt mig så gör du det du behöver för den perfekta bilden. Men jag uppskattar också verkligen när fotografer ger mig det lilla extra genom att hjälpa till med platser, idéer – eller faktiskt tänka ett varv till när de står i den perfekta miljön med det perfekta ljuset och ta ett omslag åt mig. KABOOOM LIKSOM!
   
9. Se bilden innan du tar den! Är det så att du ska be personen du fotar ta av sin svarta jacka så den röda underställströjan kommer fram, och bilden plötsligt blir tio gånger bättre? Gör det!

Rent krasst så är det så att text kan vi stuka till, för att få den att passa våra syften och målgrupp. Men den perfekta bilden går inte att skapa i efterhand, så inse att det du gör är superviktigt och får ta tid!

När jag ändå är igång så kan vi prata lite om hur jag vill ha bilder levererade, efter fotograferingen. Observera att det här är jag och mitt arbetssätt – det finns ADs som jobbar på ett helt annat sätt och i ett helt annat flöde. Fråga alltid första gången du jobbar med en ny kund. Vi kör en A-B-C-lista här för att inte blanda ihop den med den magiskt bra 1-2-3-listan ovanför.

A.  Döp bilderna självklart -> typ år/månad och vad_det_är och kanske ditt_namn.
Jag får ofta bilder döpta till tidningens namn – självklart för fotografen kanske, men exakt hur många bilder tror du vi har på vår server som heter något med Utemagasinet? MILJONER! MILJONER BILDER! Att en bild är döpt till Utemagasinet säger mig noll och ingenting! Medan till exempel namnet: 1804_Sarek ger mig mer info.
Lägg gärna in metadata i bilden så det är enkelt att hitta ditt namn och stava det rätt.

B.  Får jag välja så får jag perfekta bilder högupplöst redan från början. Annars leverera ett skönt urval med skissbilder via Wetransfer, Dropbox eller på något annat bra sätt så jag får lågupplösta jpg-bilder som jag kan skissa med. (Helt ok med en liten vattenstämpel). Tänk på att bara skicka bilder du är nöjd och stolt över – dom du vill publicera. Du behöver inte skicka 1000 bilder, du ska skicka ett urval av dom bästa! Men kom ihåg variation, variation, variation… Det vill säga punkt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 …

C.  När jag har gjort layouten beställer jag dom bilder vi behöver – då skickar du högupplösta jpg-bilder (eller tiff) som du gått igenom så du som fotograf är nöjd med dom. Lägg inte på några extrema filter utan att ha pratat med mig – men lämna inte heller råa bilder, för vi har ingen repro och jag har inte tid att gå igenom bild för bild. Det förväntar jag mig att du som fotograf har gjort, så gör jag allt jag kan på min sida för att säkerställa att trycket av bilderna blir bra.

Det fanns en tid då tidningar hade råd att ha anställda som jobbade bara med att säkerställa kvaliten på bilder och jag ÄLSKADE det, men så ser inte verkligheten ut idag. Jag som AD ska inte bara vara en del av redaktionen och bestämma innehållet. Jag ska vara kreativ, beställa bilder, bygga ihop tidningen och skicka den till tryck. Och jag gör det på en 50% tjänst. Det är inte unikt för Utemagasinet – jag är absolut inte bitter jag bara konstaterar att det är så och gör det bästa av situationen. Och jag skriver det bara för att många fortfarande tror att vi sitter en hel arme på varje redaktion och har all tid i världen för att göra just ditt reportage helt perfekt. I wish! Dom flesta redaktioner är nerslimmade till 2–3 personer.

D.  Kom ihåg att inte byta namn på bilden eller beskära/ändra formatet när du gör i ordning den högupplösta bilden – då blir det fel när jag ersätter den i Indesign (programmet jag jobbar i)

Sådär ja. Enkelt va?
Då tar vi det en gång till: Det finns inget som gör mig så glad som när fotografer och illustratörer förvånar och förbluffar mig genom att ha tänkt ett extra varv och levererar något jag inte kunde föreställa mig utan något ännu bättre. Så slå mig med häpnad och jag kommer välja dom bilderna och då kommer jag inte klaga på att du döpt bilderna fel 😉

Men snälla slå mig inte med häpnad genom att göra halvkassa bilder svartvita. Im sorry men det går jag inte på. Det finns bilder som är bättre svartvita. Jag älskar svartvita bilder men jag får sååååå ofta svartvita bilder där jag inser att fotografen bara försöker  rädda en dålig bild genom att göra den svartvit. En svartvit bild ska få mig att ramla av stolen för att jag ska ta med den. Men dom gånger jag ramlar av stolen så tar jag med den.

Jag har noll prestige och vill verkligen att mina fotografer ska tycka till när jag gjort ut jobben. Kommer du med bra förslag på ändringar så ändrar jag! Men bara om ändringen gör att historien berättas på ett ännu bättre sätt så ännu fler sugs in och läser den. Även riktigt bra fotografer fastnar i att dom tar med sig känslan för hur härligt det var när dom tog bilden – men vi som inte var där ser inte storheten.

Så nu har den bittra, norrländska Art Directorn fått skriva av sig. Tack.
Jag tycker att jag har världens roligaste jobb och vaknar ofta upp och bara känner TACK. Tack för att jag landade just här, just nu! Det är kul att vakna, äta frukost med familjen och sedan jobba med något som gör att jag ler bara jag tänker på det. Tack livet liksom!

Vad säger du? Har jag glömt någon punkt? Borde jag ta bort någon punkt? Frågor? Funderingar?

PS. Tack, tack, tack till alla bra fotografer jag får jobba med. Ni gör mitt jobb väldigt enkelt. Jag älskar er!