Förra veckan stod jag i köket, tog fram en kniv och blev sådär genomglad man bara kan bli av en vass kniv som skär igenom en tomat med ett swooocccch. Tänkte att det är en av sakerna som jag älskar med min sambo. Han vässar ta mig tusan knivarna långt innan jag hinner tänka tanken. Fortsatte fundera över saker som jag älskar med honom. (Förutom det självklara, att han är så satans sexig alltså.)
Små och stora saker som hans driv, att det aldrig sitter fast, han låter mig dra iväg på äventyr ibland och förstår varför jag har det behovet, att han är bättre än mig på att låta barnen plocka undan efter sig (jag har en tendens till att göra det själv när jag ändå plockar bort min tallrik mm) att han tycker trädgården är viktig så att vi faktiskt kan ta oss ut genom altandörren. (Jag fattar såklart att det här är saker som han ibland irriterar sig på att jag inte gör (förlåt Hans) men jag hoppas han ibland ser det jag gör som han inte gör.)
Några dagar senare sitter jag på middag med min redaktion och Anna-Lena säger att hon gått omkring och funderat på tre saker hon tycker om hos människor. I nästa sekund säger hon att hon älskar mitt driv, att jag ser andra människor även när jag själv är stressad och vårt samförstånd. Det spelar ingen roll vad som händer, vi slår en blick på varandra och vet precis vad den andra tänker …
Sedan kom maten in och vi fastnade i diskussionen att leken ”du-måste-ligga-med-en-i-mötande-rulltrappan-vem-tar-du-du-får-inte-byta-och-du-måste-välja-en-innan-du-kliver-av” är rolig men det är otroligt vad osexiga människor i rulltrappan är. Vi konstaterade att det är tur att vi är perfekta och genomsexiga. Alltid. (Ironi)
Har funderat på det där sedan dess. Inte vem jag ska ligga med i rulltrappan utan vad jag älskar mest med Anna-Lena. Det första som kommer upp är hennes tyska ordning. Det spelar ingen roll hur det stormar i världen eller på redaktionen, jag kan alltid lita på Anna-Lena. Om hon skrivit upp att hon ska göra en sak den dagen då kommer hon göra det den dagen. Och jag uppskattar det.
Sedan gillar jag verkligen hennes integritet, hon vet vem hon är och låtsas inte vara någon annan. Hon är inte personen som gör något för att någon annan säger att ”det är kul blablabla”. Gör hon något så är det för att hon valt det. Alltså vet jag att när hon följer med på en sak så är det för att hon verkligen vill.
Jag älskar att hon förvånar. Marie brukar säga att hon inte kan vara vän med någon som inte har ”åh-fan” i sig. Alltså ibland freakar och gör något oväntat. Anna-Lena har trots sin tyska ordning å-fan i sig.
Och som sagt vårt samförstånd. Anna-Lena är också en av mina tidscoacher, jag har varit tidsoptimist hela mitt liv, men sedan en vän sa ”tycker du verkligen att din tid är mer värd än min?” har jag jobbat på att bli tidsrealist istället och Anna-Lena är en av dom jag ber om hjälp av.
Jag tycker det är coolt att hon alltid blir snygg på bild. Att hon går igång på idéen på 1000 burpees, tränar för det och bara gör. Hon har den värsta eller bästa skoliosen jag sett och är ändå en av dom starkaste personerna jag känner, och gnälla har jag aldrig hört henne göra.
Det var början till en lista på vad jag gillar hos min kollega Anna-Lena. Att hon sa dom där tre sakerna till och om mig förra veckan gjorde mig så otroligt glad. Glad för att det kommer från en person jag älskar och respekterar och för att det är saker som jag vet stämmer.
Jag har väldigt svårt för låtsasglädje och låtsaskomplimanger. Men jag är väldigt mycket för att berätta för personer när dom gör något bra och jag älskar den energin jag får tillbaka. Att jag genom mitt bemötande av busschaffören, badvakten, läraren eller vem jag möter på morgonen kan förändra deras dag. Och kan jag välja så väljer jag att göra den bättre på det lilla sätt jag kan. Det kan vara en komplimang men jag ska mena den. Ett ”vad snygg du är” kommer aldrig slentrianmässigt från mig – säger jag det så tycker jag det annars väljer jag något annat jag uppskattar hos personen framför mig. Jag upplever att se människor blir mer och mer sällsynt.
Så får jag be om en sak idag så är det att du lägger ner telefonen och ser dig omkring. Berätta vad du gillar och uppskattar hos dom du träffar idag.
Nu ska jag strax öppna dörren till redaktionen och säga hej till dom där jag älskar att jobba med. Dom där som hur mycket vi än har att göra, kan skratta och sedan ta tag i vad dom ska göra. Tillsammans mot deadline. Och där har vi en till sak jag verkligen, verkligen uppskattar hos mina kollegor. Jag är aldrig ensam, jag vet att dom kommer göra allt dom kan för att ta oss i mål och vi kommer att hugga i även om det egentligen ”inte är mitt jobb” för att ro iland projektet vi har framför oss.
En reaktion på ”TRE BRA SAKER MED DIG”
Fantastiskt inlägg! Små ord och små handlingar kan göra så mycket. Jag försöker göra sånt så ofta jag kan, både till människor jag känner och till främlingar – men det är säkert alldeles för sällan och man kan aldrig göra för mycket – så länge man menar det. Tack!