Vindcykling

Nä men hörni, inget att klaga på idag heller. Hängde med raketgänget till rondellen mot Giniginamar där dom körde fyra 8 minuters intervaller. Jag hade lovat mig själv att inte köra dom eftersom att jag vet att jag inte kan hålla igen, och jag hade halskänningar häromdagen. 

Vill ha det helt ur kroppen innan jag bränner på max. Istället vinkade Anders och jag av dom och cyklade in åt landet via Cardon till Pajara. Grym runda som jag längtat efter sedan sist jag körde den.

Några av raketerna. Nelker, Björn, Sanna och Johan. Ryktet säger att Björn körde 85 km/h och tryckte 435 watt i snitt. Så då måste det ju vara så. 

Några till raketer … Emma, Jonas, Viktor och bakhuvudet på Bea. 

Raketledaren. Mikael Nelker. 

Philip och Johan.

Christer.

Fuerteventura. Vindarnas ö. Nästan elakt att det finns så bra cykling här, när man vissa veckor håller på att blåsa av vägen. 

Så jag tänkte vi skulle prata vind idag. Det finns som vanligt säkert sjukt mycket bättre experter än mig men så här tänker jag.

1. När du väljer dagens runda, kolla om du kan börja motvind och ha medvind hem. Du blir oftast inte starkare ju längre du cyklar, och det är härligt att sluta med en bra känsla … Känslan ”nu lägger jag mig i diket och ringer efter en taxi” är aldrig rolig. Bättre att ha den på vägen ut.

2. Ta kommandot och bestäm dig för att det är du som är kung! Alltså sitt inte upprätt på cykeln och fånga massa vind (om det inte är så att du just vill bromsa in…) utan luta dig fram, kryp ihop, lägg dig gärna i bocken (alltså ta tag längst nere i böjen på bockstyret) känn dig tung och borra ner huvudet och bara kör. (Försök att slappna av i axlarna så du inte spänner hela överkroppen och får ont.)

Jag upplever att det är samma känsla när jag cyklar som när jag landar en fallskärm. Alltså att farten är min vän. Om jag cyklar jättesakta så känns det som att varje vindpust tar tag i mig och rycker i cykeln. Men om jag är lite aggressiv, lutar framåt, trampar på och bara bestämmer mig för att det är jag som bestämmer så blir känslan bättre.

Kanske inte mycket till tips men jag ser många som låter vinden ta befälet och det gör aldrig saken bättre. Ta kommandot, dra på ett leende på läpparna så lurar du kroppen att läget är lugnt. Sjung en sång. Svär en smula. Gör det du behöver för att ta dig framåt!

Självklart tog vi en gourmetlunch i Pájara innan vi cyklade tillbaka till Playitas. 

Förutom att köpa en cykel, cykelskor och cykelbyxor så tycker jag att armvärmare är en grym grej. Dra på dom när du börjar cykla och är lite kall, dra ner dom/ta av dom är det blir varmt. På med dom igen när du har en lång utförslöpa framför dig. Tar ingen plats men är ens bästa vän när man fryser lite.

Så. Ditt bästa vindtips. Och grymmaste cykelprylen?