Jag tror inte på att använda mat som belöning. Men jag får erkänna att jag älskar att cykla till en glasskiosk. Eller att springa upp på ett berg och äta en våffla med hjortronsylt.
Gillar att göra träningspass till små äventyr. Se en ny plats. Testa ett nytt cafe. Kaffe hos en vän. Vad som helst som berikar mitt liv. Idag blev det drygt fyra mil cykling till glasskiosken. Slussens skafferi. Gott kaffe. God glass. Bra sällskap. Älska semester!
30 minuter träning med mig på Spotify. Det är sex stycken Tabata. Det vill säga 8*20 sekunder hårt jobb med 10 sekunder vila mellan. Två övningar i varje tabata – varannan gång övning ett, varannan gång övning två.
Med nio dagar kvar till Ironman Kalmar börjar jag varje dag med att svara på frågor om allt och inget. Jag har kört 23 Ironmandistanser lite här och var i världen men när någon frågar så är Ironman Kalmar den tävling jag rekommenderar till alla om man ska köra en enda i livet. Det finns ingen annan tävling som har så fantastisk publik. Och att få cykla på Öland. Älskar!
Trettio minuter styrka med enbart kroppsvikt och en bänk! Sex stycken tabataintervaller.
0 reaktioner på ”Belöningscykling!”
🙂 Ser galet gott ut. Jag tog med min lillebror på cykeltur, han behöver få några mil i benen innan sin första sprint-motion. En kort tur på 2 mil med rejäla backar… och han kämpade på. När jag föreslog Napoleonbakelse till fikat, Elsas kafé i Norberg är kultur i bergslagen, fick jag först ett förvånat uttryck och sedan bredaste leendet. Stolt syster är iaf jag som ser de enorma framstegen.
PS! Det luktade det helt underbart av alla smultron längs hela vägen – landsvägssommar. Smultronpaus på tvåmilacykling är faktiskt också ok.