Återhämtning för mig är vila, yoga, skratt, mat, vänner, vin, kramar, sovmorgon, böcker, fallskärmshoppning och en och annan simtur i en sjö. Semestern är här och jag älskar känslan av att jag kan göra vad jag vill när jag vill.
En promenad ner till stranden med de som man gillar. Foto: Hans Berggren.
Kramar.
Och 100% närvaro bland annat genom att hoppa fallskärm. Det går inte att fundera på jobb när man är i fritt fall eller på väg in för att landa med sin fallskärm. Foto: Hans Berggren.
Nästa vecka är det dags över att fundera över vad jag vill. Är det så att kroppen vill köra igång igen, satsa på Järnmannen i Kalmar 6 augusti (som blir en “riktig” Ironmantävling nästa år, hurra!) och eller Ö till Ö (där jag och min partner står på 3:e reservplats). Eller ska jag gå all in för Lindingöloppet och Tjurruset?
Har frågat runt lite bland folk jag litar på hur de laddar om från en tävling till en annan. Principen verkar vara densamma för alla. Vila och sedan smyga igång med lite lättare träning efter en vecka eller två. (Simning, cykel och sedan löpning.) Och om man som jag har sex veckor till nästa så börjar man med två vila och lättare träning och sedan två tyngre veckor med mycket mängd träning. Och så lättar man lite igen på träningen. Sista en-två veckorna tränar man, men mycket mindre.
