Rogen, Storvigelen och en jädra massa naket

Förra året vandrade jag med Josefin och Marie i Sarek. I år planerade Josefin turen och vi började i Tännäs.

Vi fick skjuts till Käringsjövallen av Roffe där träffade vi WWF ”Våga Vägra Facebook”

Och sedan vandrade vi ut i Rogens naturreservat. Så fint! Vi strosade några kilometer i eftermiddagssolen och slog sedan läger.

Att vi skulle bada tre gånger om dagen var inget jag trodde när jag Josefin hoppade i för det första kvällsbadet.

Marie drog igång middagen och tog sedan sitt kvällsdopp innan vi satte oss ner och åt färsk pasta pesto med en mugg Amarone till. Så. Gott.

Sedan många år har dom med sig päron cognac under sina vandringar. Jag tycker inte ens om det – men just där och då är det något speciellt och sedan förra året så får jag ett leende bara någon nämner päron cognac – eftersom jag tänker på tillfällen som den här kvällen.

Vandringskläderna och handduken på tork och samtal som fortsätter till vi släcker pannlampan i tältet.

Första tältplatsen får 5 av 5 i betyg.

Dagen efter gick vi på upp på Bustvålen, efter tips av WWF-mannen.

Klart värt för att få utsikt ut över Rogens naturreservat. Josefin berättade att det bara finns ett till liknande område och det ligger i Canada. Rogens naturreservat är speciellt, mönstret bildades av inlands­isen som byggde åsar av morän (aka sten och grus)

Lunchbadet dag två.

Redan förra året utkristalliserades det snabbt att jag alltid vill fortsätta lite för långt varje dag, Josefin är den som vill stanna när vi hittar det första bra stället och Marie tycker vilket som blir bra. Jag försöker lära mig att stanna i tid och  lyssnar när Josefin säger att det är dags – eftersom det alltid blir magiskt bra. Som tältplatsen dag två.

När vi passerade gränsen till Norge kom vi in i Femun marka nasjonalpark.

Dag tre tog vi lång frukost bland stenar och mossa innan vi packade ihop och vandrade vidare …

Sedan tog vi sikte på Muggsjoen.

Helt overkligt. Fantastiska sandstränder.

Vi stannade länge. Lagade mat och tog ett bad.

Vi vandrar vidare och hittar en fin men myggig tältplats och laddar för att gå upp över Storvigelen och sedan ner till
Tänndalen dagen efter.

Vi började i strålade sol.

På vägen upp mot toppen spanar vi hela tiden efter myskoxar – dom finns i trakten och vi hade fått rapporter om att dom höll till vid Storvigelen dagen innan.

Allt eftersom dagen går kommer molnen in.

Och uppe på Storvigelen hör vi åskan i fjärran.

Hej Sverige!

Vi tar ett bad till tre-fikat innan vi ger oss på den sista biten mot Tännäs.

Josenfin och molnen.

Vi klarade inte oss från regn utan sista timmarna öste det ner, men vi belönades med två regnbågar och det kändes perfekt att få avsluta sista dagen med regn. Sådär så det var härligt att få gå in i en stuga.

Sista dagen innan vi tog härjedalingen hem var vi på dagspa i Fjällnäs. En av många saker som gör att jag älskar vandra med dom här vännerna – dom avslutar med guldkant. Spa och god middag. Man njuter aldrig så mycket av att få skrubba sig som efter några dagars vandring. Uttjatat uttryck men – magiska dagar. Tack J och M. Tack livet liksom!