Ibland stöter jag på människor som pratar om alla härliga saker dom ska göra när dom blir pensionärer. Jag brukar säga “gör sakerna nu istället”. Ingen vet exakt när man kommer att dö, och vissa dagar blir man extra påmind om det.
Som idag när jag läser att en av Sveriges bästa seglare dött. 64 år. Tankarna som strömmar igenom huvudet är många. Nä, HAN kan inte dött. 64, var han 64 år?
Jag har stött på Mange några gånger och jag minns honom som ett stort leende. Det var alltid glädje och energi runt Mange. Som Hans precis skrev: “Vi har mist en av världens bästa seglare, en av de härligaste gubbarna och jag har mist en av mina största idoler.”
