IRONMAN KALMAR 2014

140816_kalmarimtavling1613

Ironman Kalmar. 3860 meter simning, 18 mil cykel och ett marathon på det. Det är långt. Jättelångt. Får nypa mig själv i armen och påminna mig om att jag gjort det förut. Det går bara man tar det simtag för simtag, tramptag för tramptag och steg för steg. Det där som började med en “simkurs för vuxna” för fem år sedan har nu resulterat i nio Ironman.

Det är första gången jag är riktigt besviken efter en tävling. Ironman Kalmar är den enda tävlingen jag jämför mina tider mot föregående år. Det var min femte i Kalmar och jag har tidigare blivit bättre och bättre. Men inte i år. Hade en dag där jag fick plocka upp mig själv om och om igen från jobbiga och negativa tankar.

Följ med mig runt banan 3860 meter simning, 18 mil cykel och 4,2 mil av något som liknar löpning.

När jag på morgonen gick ner och tog av täcket (det gula regnskyddet) av Tysken så upptäckte jag att den nya vattenflaskan på styret läcker när Tysken står lutad i sin ställning. Insåg att flaskan skulle vara tom när jag kommer upp från simningen så jag satte den i ramen och tänkte att jag får flytta upp den innan jag börjar cykla. Skönt att bara känna ja, ja, då gör jag det. Inte det minsta stressad.

Skärmavbild 2014-08-17 kl. 22.33.59Sa hej till lite vänner, tog den traditionella bilden med Erika i mitten och Lanttosisters på varsin sida. Syster Lisa och Anders ska få barn kring den 27 augusti så hon agerade supersupport, intervjuades i radio och fotade.

140816_kalmarimtavling1712

Hittade Anders och Greger. Tillsammans har vi gjort 82 Ironman. Igår gjorde Anders sin 9:e, Greger gjorde sin 64:e och jag min 9:e. Förra året gjorde Greger 30 Ironmans under 30 dagar. Om någon någonsin tycker att jag har gjort många menar jag. (Veckans bästa läsning var den här – hur Greger tränar. Läs!)

140816_kalmarimtavling1888

I år var det en ny slags simstart i Kalmar. Tidigare har alla startat samtidigt, förra året var det rent slagsmål under simningen. I år så fick man ställa sig med den grupp man tror man tillhör och så gick man i som ett långt tåg, tiden började tas när man passerade en tidsmatta just innan vattnet. Fungerade så bra!

Jag och Erika ställde oss längst bak i 1:10 eftersom det är vad vi planerar simma på. Har simmat på 1:15 men alltid känt att jag mesar på simningen och tar det lugnt. Planen var att trycka på och våga lägga mig bakom bra fötter (det är lättare att simma om man ligger bakom någon). Vi värmde upp med ett gäng övningar som Andreas gett mig. Träffade Karin och gick tillsammans ner i vattnet. När vi närmade oss rampen så gjorde vi high-five och klev i.

Så skön start! Ingen trängsel. Under ett långt tag har jag Erika till höger om mig. När jag andades hörde jag publiken och “Wake me up”. Tryckte på. Hittade inga fina fötter men tycker jag simmade och siktade hyfsat bra. Tyvärr kändes simningen snabbare än tiden visare efteråt.

140816_kalmarimtavling1993

På väg upp ur vattnet ser jag Lisa och hon hänger på in i växlingstältet. “Är barnet på väg?” frågar jag. Vi har skämtat om att hon kommer ropa ”vattnet har gått du måste springa snabbt” till oss när vi växlar mellan cykel och löpning.

140816_kalmarimtavling2006

Av med våtdräkten, på med hjälm och cykelskor. Brukar stå upp men förra året halkade jag när jag tog på mig skorna och skrapade knät så det blödde lite resten av dagen …

140816_kalmarimtavling2015

Ut och trampar igång benen. Publiken är helt vild. Jag skämtar inte, Kalmars publik är bäst i världen. Ingen annan Ironman är ens i närheten. Jag trodde Nice, Brasilien, Österrike eller Schweiz skulle vara bättre men nej, nej, nej. Dom är inte i närheten av Kalmars publik. Dricker lite och svänger av mot Ölandsbron. Lägger mig längst till höger och börjar sega uppför. Benen är lite trötta och jag håller igen lite, det är 18 mil som ska cyklas.

Hälsar på lite människor, blir glad över att Mattias bränner förbi mig, det betyder att han haft en bra simning, tidigare år har han kommit efter 10 mil eller så. Desiree hejar när hon kör om. Någon annan hojtar Lantto, kör hårt. Först går det upp. Sedan går det ner. I med tyngsta växeln. Jag jublar. Tysken jublar och vi swischar förbi alla som kört om oss uppför. Åh vad jag älskar det här. Älskar. Älskar. Älskar! Benen känns bra.

Svänger höger och så plötsligt känns det inte bra. In med energi men det är som att benen inte svarar. Kraften som brukar finnas där fanns bara inte. Det kändes som att cykla med bromsen på hela vägen. Vinden kom mest från väster vilket betyder sidvind mestadels av vägen på Öland. Efter 7-8 mil så var det rak motvind över Alvaret. Vackert men sååååå tungt. Min klocka hade bestämt sig för att inte visa sträcka så den stod på 0 meter hela dagen. Tänkte att det finns säkert någon mening med det. Och det kommer en skylt varje mil (ja, tanken att nu har dom nog glömt skylten kom rätt ofta upp i mitt huvud…) Men jag såg klockan och km/h. Från att ha legat över 30 km/h hela tiden så stog det plötsligt 20-någonting över Alvaret. Psykiskt nedbrytande.

Förbi kommer rena klungor med folk. Det var rätt många gäng som uppenbart körde ihop. Trist. Men det var också den enda gången där jag såg mycket klungkörning. Annars tycker jag domarna gjorde ett bra jobb och sa till när dom såg något men var lugna när dom såg att det var svårt att göra något annat än sitt bästa med att hålla avstånd. När det är mycket folk så blir det ibland svårt så jag blir så glad när det märks att dom ser vad som är klungkörning och när det bara är lite jidder för tillfället för att det är mycket folk där just då. Dryga 2000 cyklister, det är klart det är mycket folk på vägen men det här var det bästa året, tror att simstarten gjorde att det inte blev lika trångt på cykligen som det brukar.

Hejade på dom jag känner både dom som körde om och som jag körde om. Sussi trampade förbi mig på Öland, jag kom om henne när det gick lite nerför och hojtade ”tryck på nu Sussi, jag tror på dig!” Förra året gick vi i mål samtidigt, i år vill hon vill kvala till Hawaii och har tränat otroligt mycket och bra.

140816_kalmarimtavling0371

Upp över Ölandsbron och tillbaka till fastlandet. Rondellen i Kalmar är alltid en energiboost efter att ha umgåtts med sig själv i 12 mil och mest bara hört sina egna tankar så får man höra HEEEEEJJJAAAAA SOOOOOFFFIEEE i flera minuter. I rondellen hör jag speakern heja och skrika att här har ni en tjej som alltid bjuder på ett leende. Hör syster Lisa heja och vinkar. Alltså ingen förlossning ännu.

140816_kalmarimtavling2457

Sträckan på fastlandet är otroligt trist i jämförelse med Ölandscyklingen. Många 90 graders kurvor, stundtals dålig asfalt (känns rätt mycket i rumpan redan som det är …) och det är svårt att få något flyt i cyklingen. Möter Leanda Cave och skriker HEJA LEANDA. Hon ser ut som en maskin. Helt stilla överkropp och bara ett par starka ben som trycker på. Jag visualiserar att jag är hon och trycker på. Benen svarar inte. Klockan står fortfarande på 0 meter. Men jag fortsätter framåt. Vänder negativa tankar och tramptag för tramptag tar jag mig framåt. In i växlingsområdet. 06:07 cyklade jag på. Samma tid som i Österrike i juni. Där var det 1600 meter berg. Besviken är bara förnamnet men att kliva av för att dagen inte börjat som jag tänkt finns inte i mitt huvud. Jag fokuserar om och tänker att jag äntligen ska få springa. På med löparskorna och tar min flaska med lite resob i. Börjar tassa framåt. Först en vända i stan, nästan direkt ser jag Lisa, Magnus och Ahn-za. Åh, känslan av att få ett heja av någon man känner. Kärlek.

Ungefär samtidigt så kommer en cykel “1 WOMEN”. Leanda så klart. Fick ett “GO SOFIE” av henne. Även det gav energi.

140816_kalmarimtavling0620  140816_kalmarimtavling0438

 

140816_kalmarimtavling0788

Sprang igenom dom första energikontrollerna och tog små små klunkar från min flaska. Efter en mil hittade jag Tor som höll samma fart som mig. Blivande elektro-ingenjör som egentligen tränar MMA. Vi pratade oss igenom en mil men sedan ville han stanna till en extra minut och jag fortsatte. Hittade Emelie och vi plockade upp Jenny som börjat gå. Ska du inte med? Jo sa hon och så pratade vi oss igenom några kilometer. Hittade en tjej som var nästan likadant klädd som mig så vi svepte med henne också.

Nu kan man tänka PRATAR HON UNDER ETT MARATHON? Jag säger JA! I det här fallet. Kroppen gör ont men om man får tänka på något annat så rullar kilometrarna fortare och att springa i prattempo är alltid snabbare än att gå. Och som 64-Ironman Greger säger så är det antingen energi eller huvud som tar slut på en Ironmanmara. Är det inte energin så är det huvudet. Kroppen har alltid lite kvar att ge.

140816_kalmarimtavling0751

Erika sprang om mig efter en mil eller så. Hur mår du frågade hon. Tungt men bra, precis som det ska vara sa jag. Du då? Tungt sa hon. Så tassade hon förbi. Vände sig om och skrek “Men Sofie, du vet svaret på allt. Livets mening. Ta en geeeel” och så försvann hon skrattande.

140816_kalmarimtavling0950

Under en Ironman mara brukar vi skämta om att “just nu skulle jag inte vilja ha mitt löpsteg analyserat av en löpcoach”. Undrar vad Putte som är en av Urban Tribes löpscoacher säger om sitt eget löpsteg efter 3,8 km simning, 18 mil cykel och 3 mil löpning.

140816_kalmarimtavling0897

Greger och Anders hittade varandra under löpningen. Anders hade som mål att gå i mål innan 11 timmar … och lyckades!!!140816_kalmarimtavling0968

Johan Tullare träffar vi varje år i Kalmar. Varje år har jag tagit en bild när vi äter pizza ihop. I år fick det bli en löpbild istället. Alltid kul att ses!

Man springer tre varv och varje varv får man ett armband. Det är det finaste armbanden ever just där och då. När jag och Lotta som min rosa kompis visar sig heta, har två så jublar vi och säger att nu ser vi det här för sista gången idag. Och det här. Och det här. Och det här. Nu är det bara 10 kilometer kvar. Nio. Åtta. Sju. Ungefär varannan kilometer är det en energistation och vi springer mellan varje och går igenom dom. Två kilometer kan man alltid springa. In med gel varje halvtimme. Liten sipp vatten och energidryck varje station. Lite chips när man vill festa till. Tackar alla funktionärer för dagen. Dom är så bra. Dom där leende människorna i röda tröjor. Dom stoppar trafiken åt oss, hejar, bjuder oss på energidryck och ger oss fina armband. Åh vad vi älskar dom!

Det går inte fort men det går framåt. Vi pratar om vad vi ska göra när vi kommer till himmelriket för en som precis gjort en Ironman. Athletes garden. Isbad för benen, massage, soppa, pizza, frukt och öl …

Plötsligt är vi där. Målrakan. Några av dom bästa minutrarna varje år! Och Kalmars målraka är den bästa i hela världen. Man har sadistiskt nog lagt den så man springer förbi och tar höger tre gånger innan man den fjärde gången får springa in i mååååål. Det är precis så man ryms två stycken i bredd och publiken står längst med hela vägen. En gång om året får man känna sig som en superhjälte och det är här och nu. Jag och Lotta ler så ansiktet nästan spricker. Vinkar åt publiken.

140816_kalmarimtavling1608

Dagens bästa stund!

140816_kalmarimtavling1621

Lotta, tack för bra sällskap! Eftersom hon startat sin simning två minuter efter mig så fick hon en bättre tid trots att vi sprang in i mål samtidigt. Lite trist att inte veta hur man ligger till jämfört med andra men så värt en bra simstart.

Väl i mål får jag krama syster Lisa. Bägge gråter. Vet inte varför men hela stämningen är så knäpp, härlig och känslosam. Som jag skrev häromdagen alla känslorna är upphöjt i 10. Det är glädjetårar och Lisa vet precis hur ont i kroppen man har sista milen på en Ironman. Hon vet precis hur härligt det är att gå i mål.

140816_kalmarimtavling1653

Man får sin medalj och så följer en funktionär med en och visar var allt är. Fast det hon/han egentligen gör att att kolla att du är ok. Många är så fyllda av adrenalin att dom tar sig i mål, men faller ihop efter några minuter.

140816_kalmarimtavling1273

Som Sussi som bars ut på bår efter målgång.

140816_kalmarimtavling1655

Isbad om man vill. Jag gillar!

140816_kalmarimtavling1066

Anders lyckades som sagt var. 10:55:20. Så bra. Grattis!

Syster fotade hela dagen och det kommer mer bilder men här är några av mina favoriter:

140816_kalmarimtavling2246

En kille inte hann få ordning på sina skor innan start satte sig innan cyklingen och började skruva … 140816_kalmarimtavling1452

Bästa stunden på dagen… Ena sekunden superspänstig och glad. Nästa…

140816_kalmarimtavling1454

Känslosam. Så. Vackert.

140816_kalmarimtavling1429

Lyckan. Alltså lyckan!

140816_kalmarimtavling1387

Smärtan. Alltså smärtan!

140816_kalmarimtavling1329

Bästa Lina. Nytt personbästa. Så stark!

140816_kalmarimtavling1313

140816_kalmarimtavling1519

Åh favvo-Erika. Så grym. Så bra start på dagen vi fick! Tack.

140816_kalmarimtavling1259
Tommy. Glad. Glad. Glad. Nytt personbästa. Och 14 kollegor var med han på banan.

140816_kalmarimtavling1069
Bernhard körde sin 13:e Ironman. Förra året skrev han ett bra inlägg “En resa genom Svensk triathlon historia”. Läsvärt.

140816_kalmarimtavling1029
Oh, the happiness!

140816_kalmarimtavling1682

Och sedan heroes hour. Mellan 22:15 och 23:15. Då dom riktiga hjältarna går i mål. Dom som varit ute på banan upp till 16 timmar. Alla samlas kring målområdet och vinnarna står tillsammans med speaker och publik och hälsar dom sista tävlande välkomna in i mål. Det går inte att beskriva hur det är i Kalmar. Det är magiskt. Ingen bild eller film gör det rättvisa. Stan kokar.

Kalmar tack! Än en gång bästa stämningen. Bästa speakern. Bästa publiken. Bästa volontärerna. Bästa medtävlarna. Bästa. Bästa. Bästa. Ni gjorde det omöjliga. Genom nya simstarten och en lite omlagd löpbana så gjorde ni en av världens bästa Ironman ännu lite bättre. Tack.

Anmälan är öppen nu. Är du det minsta sugen. Anmäl dig. Aldrig gjort en Ironman? Med ett års träning klarar du det. Och det är värt det. Jag lovar!

This entry was posted in Ironman. Bookmark the permalink.

12 Responses to IRONMAN KALMAR 2014

  1. Helena says:

    Som alltid, roligt att läsa din racerapport! En underbart fin dag!
    Kul att se dig i tältet men tråkigt att inte se dig någe mer längs banan. Jag hade en pissjobbig mara och tänkte på dig och gick mellan första och sista soptunnan. Tyvärr redan vid flesta depån och sedan längre än till sista tunnan….
    Kanske ses vi nästa år 🙂
    /Helena

  2. Lina says:

    Håller med Helena, alltid kul och läsa dina race-rapports! Kalmar är speciellt, bästa publiken som hejar fram! Magisk dag och jag hoppas att vi ses även nästa år!!! Inget Kalmar utan dig Sofie!!!! Kramar!!

  3. Jörgen says:

    Underbart skrivet Sofie.
    Jäklar vad sugen jag var i lördags och jag är inte mindre sugen nu.
    6 dagar till Ironman Köpenhamn!!!

  4. Annie says:

    Du är fantastisk! Du gör det så grymt på vilken tid det än blir :).
    Och för hundrade gången- det är bra på den här hemsidan jag blir sugen på att göra en IM 🙂

  5. EM says:

    Härlig läsning! Var synd att jag inte såg dig och kunde hejja fram dig, men jag fanns där längst med banan och tänkte på dig 🙂

  6. Underbar läsning!! Klart jag kan förstå att du grämer dig lite på tiden, men Ironman-målgång = SEGER!!
    Fick ståpäls, och lite gråt i halsen när jag läser. Japp, känslor upphöjt till 10, minst.
    Jag körde inte Kalmar i år. Ska köra IM Köpenhamn om några dagar nu. Sen kommer jag tillbaka till Kalmar 2015.

  7. GRATTIS!! SÅ megabra jobbat, det är stort att gå i mål i en Ironman och så går du i mål på den nionde. Mycket bra!

  8. Pingback: Post IM | Maarit Kaskela

  9. Jonna says:

    Vad kul att en vän från KTH lyckades smita in i bilderna. Kläd i hofvare och i bilden med “åh glädje hopp”. Kalmar var hans första IM och kom i mål under 11h. Galet starkt!

    Men snart du! Väntar på dig…tick tack..hihi

  10. Rebecka says:

    Åh alltså vilket blogginlägg! SÅ magiskt! Jag var och hejade på min pappa för tredje gången och man blir såååå sugen på att köra! Siktar nog på att försöka mig på Kalmar Ironman om cirkus 2 år. Men än en gång, ett sjukt bra blogginlägg!

  11. Christian says:

    Otroligt bra inlägg, du gjorde loppet humanare i mitt huvud. Är dock totalt vettskrämd inför vad som komma skall, mitt första Ironman och jag kan knappt simma och är allmänt stressad över att jag är för undertränad.
    Om jag ens kommer i mål så blir det på 15:59. Hur är simningen mer specifikt, mycket vågor, svårsimmat, någon som simmar grodsim(seriös fråga 😉 ) etc? Undrar även hur cyklingen är, då jag ställer upp som en helt vanlig motionär(dvs ingen tempcykel eller dylikt).

    • Sofie says:

      Kul att höra. Vill man så är det en riktigt lång och bra träningsdag. Simningen i Kalmar är bland dom bästa jag varit med om, just för att det är olika startgrupper. Alla kunde simma i sin takt. Så ställ dig vid skylten för den simtid du tror att du kommer fixa. Förra året var det i princip spegelblankt, stora vågor har jag aldrig varit med om där, tidigare var det bara väldigt mycket vågor från dom andra simmarna. Cyklingen är platt förutom Ölandsbron. Du kommer ha en bra dag! Och efter du simmar och cyklat så bjuder dom på fika ungefär varannan kilometer och så fort du sprungit så är du ju i mål 🙂
      Stort lycka till!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *