Kost

Jag skriver väldigt sällan om mat. För att jag tycker det finns så många som skriver om det så mycket bättre. (För att inte tala om fotar, ber redan nu om ursäkt för de taffliga matbilderna nedan…) Och i ärlighetens namn så har jag ingen kostplan. Jag försöker äta hyffsat nyttigt till vardags och när jag njuter av extra fett och socker då ser jag till att just, NJUTA!

Men det kommer frågor varje vecka så det börjar kännas som om hur jag äter är något hemligt. Det är det absolut inte. Jag tror på att äta så kroppen har energi för det du har tänkt använda den till. Jag tror på så ren mat som möjligt. Viltkött, potatis och grönsaker är bra grejer enligt Lantto.

Jag tycker verkligen att alla får äta precis vad dom vill, hur mycket de vill. Det enda jag skulle önska är att fler kunde inse att det inte finns någon quick-fix OM man vill ändra sin kropp åt något håll (upp eller ner i vikt). Hur mycket energi får du i dig? Energi in=Energi ut=samma vikt. Samma regel gäller för mat som träning och resten av livet. Om du gör som du alltid gjort så kan du inte förvänta dig någon förändring.

Men för intresserade så ser en helt vanlig Lanttodag ut såhär:

Frukost. Havregrynsgröt med frusna/färska bär och nötter på. Mjölk till. Ett glas juice som jag blandar i en Reds i. (Och här är en sak som jag inte gillar att erkänna, för det är det närmaste kosttillskott som jag tar. Började efter monsterförkylningen i julas och har svårt att sluta. Kalla mig lurad, men frisk är jag!) Kaffe med mjölk. Ibland äter jag frukost hemma, ibland borstar jag bara tänderna, cyklar till tåget och äter frukost när jag kommer till jobbet. Vissa dagar äter jag en macka eller något annat mellanmål innan lunch. Framförallt dagarna då jag ska träna på lunchen.

En typisk matlåda som jag har med mig till jobbet. Lunch. Älgfärssås, spagetti och någon slags grönsak till. Mellanmål (ofta kring 15.00) Keso, frusna bär, gärna med nötter ovanpå.

Middag. Grillad älg/vildsvin/rådjur med rotfrukter i ugn, sallad och beasås.

Kvällsmål. Te och skorpor.

Ovan är en typisk Lanttodag. Vissa dagar så äter jag bullar. Andra glass. Men en skillnad jag gjort är att jag förut åt glass i princip varje kväll. Nu äter jag efterätt om jag blir bjuden och om det är något speciellt. Och då njuter jag järnet! Fast under tävling så är det bara energi in som gäller (läs här hur jag lagt upp energiintag under mina tre Ironmantävlingar)

En annan skillnad mot för ett år sedan är att jag tar med mig lunchlåda OCH en mellislåda till jobbet. Har jag ett bra mellanmål äter jag det. Om inte så blir det lätt det som råkar finnas i min närhet när energinivån går ner på eftermiddagen.

Just nu fungerar det här för mig. Jag har nästan alltid energi för att göra roliga saker. Jag är nöjd med hur kroppen svarar på träning och kommer på mig själv att se bilder och tänka “den där kroppen skulle man ha”. Och det är min kropp. Mitt liv!

Bjud mig på det här, and “Im yours forever”. En bra cappuccino och god pistageglass. En av mina favoritefterrätter. Ja, tillsammans med cheesecake och kladdkaka då.

Syster Lisa kockar egen beasås. Ja, mat är godare med smör och socker. Nej, vi äter det inte varje dag.

På väg in för att veckohandla med sonen. Försöker ha någon slags grund för veckan, mest för att det är trist att handla varje dag och så är det skönt att ha en plan när man kommer hem med hungriga barn (och lika hungrig Sofie).

Lycka kan vara att komma hem och två bästisar har gjort egen korv. Massor med korv.

Lycka kan också vara när syster går igång och gör 100 olika ingefärsmarmelader.

Eller när jag inser att jag faktiskt tycker vitlöksstekt fisk med ris och galet mycket grönsaker är precis vad jag är sugen på. På rikt!

Kan inte påstå att jag dricker mycket alkohol. Väljer ofta att ta ett eller två glas vin. Har så mycket roligt planerat dagen efter och vill inte förstöra den. Men jag tackar inte nej till en riktigt bra fest. Med eller utan alkohol.

Jag vill att mina barn ska testa all mat. Och att de förstår hur det hänger ihop. Mat, energi, humör…

Jag tror inte på att förbjuda socker helt. Då kommer de bara att trycka i sig socker när de får möjlighet. Vi kör lördagsgodis, och efterrätt om det är något speciellt.

Helglyxen är hembakta scones eller amerikanska pannkakor.

Inser att jag älskar frukost. Och lunch. För att inte tala om middag. Om jag får välja så lägger jag hellre pengarna på en vansinnigt god middag med vänner jag gillar än sprit.

På mitt jobb möter jag många med magrutor. Jag upprepar. MÅNGA! Det finns de som har lätt för att ta fram dom, och det finns de som har svårare. Men min uppfattning efter nästan tio år på Fitness är att det är rätt många som låtsas att de äter onyttigt och ändå kan ha magrutor. MEN om man följer dom en dag så äter de nyttigt, de sätter helt enkelt i sig färre kalorier än de förbrukar. (Så, sorry, fortfarande ingen quick-fix att bjuda på). Precis som det finns många med ett gäng extrakilon som säger sig äta väldigt nyttigt. Följer man dom en dag så är det samma sak fast omvänt, de sätter in mer energi i munnen än de förbrukar med sin kropp. (Nu pratar jag generellt. Är man gravid eller har till exempel har PCOS mm. så gäller inte riktigt samma ekvation.)

Många säger att det är lättare att gå upp i vikt när man blir äldre. Och ja, det finns forskning som säger att ämnesomsättningen förändras med åldern. Men innan man häver ur sig just den kommentaren så vill jag att du reflekterar över hur du levde och åt när du var 18. Rör du exakt lika mycket på dig idag som då? I mitt fall kan jag säga att det är den största skillnaden. Då cyklade/gick jag överallt, nu blir det lätt att jag tar bilen/tunnelbanan istället för att gå över till mina vänner. Energi in. Energi ut.

Jag träffar många som verkar må bra och ha ett sunt förhållande till mat, men när man skrapar på ytan så inser man att de inte har det. Och DET gör mig ledsen. De lever i en drömkropp men hittar bara fel på den. Och de njuter inte av att äta. Jag pratar inte bara om de som tränar på gym, jag upplever vikthetsen i ännu större utsträckning bland löpare. Men också bland helt vanliga människor kring mig. Det är en dröm jag har, att kunna få dom att inse vad de faktiskt har, och få dom att njuta av bra mat.

Det är ingen annan som bor i din kropp, det är du! (om du nu inte råkar vara gravid) Och DU bestämmer över dig själv. Inklusive vad du vill ge dig själv för energi. Men reflektera gärna vad som händer när du äter olika saker. Vad ger dig energi? Vad får dig att må bra? Vad får dig sugen på nya äventyr?

Medaljer smakar också gott. Jag jagar upplevelser, inte kalorier!

Jag vet vad jag ska göra för att gå ner i vikt, men jag tycker inte det är värt det. Jag vill kunna njuta av glass till efterrätt om det bjuds. Alltså syns inte mina magrutor. Men jag har ett bra liv och på allvar hur j*vla viktigt är det med magrutor? Inte alls, enligt mig! Jag kan ibland tänka att jag borde skärpa mig för att det är lättare att springa om man har mindre att bära på, men så tänker jag på hur fantastisk min kropp är som den är och njuter vidare. Har aldrig upplevt löpningen så lätt som ett halvår efter Elis födsel. Då hade jag tappat cirka 25 kilo i vikt, men mina ben var vana att bära omkring de kilona. Flög fram i löparspåret!

Och vad 17 väger jag idag? Inte heller det är någon hemlighet. Jag är 1.69 lång och väger 67 kilo (en kvalificerad gissning, vi äger ingen våg). Det var en tjej som anmärkte på att det var mycket ihelgen. Helt ärligt. Jag bara skrattar, det är inte för mycket. Det är helt perfekt. För mig. Idag. Min kropp är fantastisk. Den har inga magrutor, den har en massa ärr och ett gäng andra skavanker men tänk vad den kan göra med mig i sig. Precis vad som helst. Känner mig stolt och stark. Som häromdagen då jag upptäckte att jag kan hjula. Trodde inte det men var tvungen att testa. Gick hur bra som helst. (Ok, min dotter sa att det inte var någon riktig hjulning för jag hade inte sträckta ben, men enligt mina kriterier var det en gryyyym hjulning)

Tankar? Eller tips på vad jag ska äta för att bli en bättre människa och triathlet?

Sa jag att jag älskar mat?