Norrländska uttryck

Min släkt pratar finska, eller meänkieli som är den bästa av blandningar. Jag gick på finska som hemspråk i grundskolan (mest för att då fick man äta Terva lakritsi och åka till Finland en gång per år) När jag är i Finland så förstår jag vad de pratar om men kan inte prata. Älskar finskan innerligt, det är som ett hemligt språk för kan man det inte så förstår man I N G E N T I N G !

Bandet Hooja använder många uttryck som i min värld är självklara men jag har insett att det inte är det i andras öron. Hooja är i sig ett självklart uttryck för ”nej men usch vad jobbigt”.

Hur många av de här är självklara för dig:

– Helvetin huvvä.
– Nå jo.
– Nu far vi.
– Föra.
– Det var nå djävulskt vad de lever om.
– Kitos ja anteksi.
– Huvvaliigen.
– Karra.
– Vars ska jag he den hära?
– Nä vet du vad, jag ids int i dag.
– No niin.
– Fick du hurven?
– Vars har du hett den?
– Vi ska fara på affären.
– Bänglar.
– Bäjse.
– Hörrö.
– Den står på bron.
– Vaara

Det är många som inte vet att Finland och Sverige var under 600 år samma land, ända fram till år 1809. Då förlorade Sverige ett krig mot Ryssland och därmed blev Finland en del av Ryssland under omkring hundra år. Tornedalen delades i två delar när Finland skildes från Sverige och gränsen mellan Sverige och det ryska storfurstendömet Finland gick rakt igenom ett område där de flesta människorna talade meänkieli. År 1917 blev Finland självständigt, men gränsen mellan Finland och Sverige ligger kvar där den drogs 1809. Sedan dess har språken på båda sidor om gränsen utvecklats i olika riktningar.

I slutet av 1800-talet, under nationalismens tidsålder i Europa, ville regeringen etablera ett starkt svenskt och gemensamt språk i Sverige. Det innebar att man ville försvenska alla de folkgrupper som bodde i Sverige men som hade ett annat språk som modersmål, t.ex. samiska, meänkieli och finska. Svenska blev det enda undervisningsspråket i skolan. Farmor berättade att hon inte förstod någonting de första åren i skola och att de blev slagna om de pratade finska på rasterna.

Försvenskningen fortsatte ända in på 1960-talet och den ledde till att många tappade sitt modersmål. Många föräldrar slutade prata meänkieli med sina barn bl.a. eftersom språket hade lägre status än svenskan. Man säger i dag att två generationer talare tappade sitt språk på grund av försvenskningspolitiken.

No niin är en av de mest användbara uttrycken som finns och kan betyda allt från ABSOLUT till ALDRIG I LIVET. Kolla gärna på Ismo Leikola som förklarar det bra. 

Foto: Nadja Odenhage