Patagonien
Jag har sagt det tidigare, och jag säger det igen. Det här vill jag göra! Det här ska jag köra. 2015? 2016?
Vilka hänger på?
Jag har sagt det tidigare, och jag säger det igen. Det här vill jag göra! Det här ska jag köra. 2015? 2016?
Vilka hänger på?
Jag är fallskärmshopparen som blev yogi som blev triathlet. Från att hata att springa och som längst ha sprungit en mil, till en Ironman på ett halvår. Så roligt att jag nu åtta år senare har gjort nitton Ironman och tre ÖtillÖ. Livet får gärna innehålla mycket mjölksyra, men finns inte glädjen då gör jag något annat.
Mitt livsmotto är #LevFörFan. Det är en påminnelse om att du kommer dö en dag – så njut av livet. Andas, lukta och känn! Våga! Och kom ihåg vad som är viktigt på riktigt. För mig är det att jag och min familj (man och två barn) får vara friska och lyckliga. Allt annat är lull lull och bonus. Men jag ÄLSKAR lull lull och bonus. Som att vandra upp på vackra berg, cykla nerför en backe och skratta så det ilar i tänderna. Köra swimrun med min syster eller dricka kaffe (eller vin) i med en god vän. Gärna i ett tält, på en varm klippa vid havet eller på ett berg.
Jag kommer från Gällivare och kommer alltid vara en norrlänning i hjärtat. Älskar fjällen, skidåkning, ljuset en decemberdag, en knastrande eld i skogen och knarret under skorna när snön har kommit. Och kaffe! Har arbetat som trollet Plupp, skidlärare, forsrännare, yogaledare, personlig tränare och nu Art Director för Utemagasinet. Jag har ett eget företag som formger tidningar, böcker, fotar, håller föreläsningar och säljer muggar.
Jag jobbar som Art Director för tidningar. Här har jag samlat mina bästa tips för dig som ska fota och sedan leverera bilder för att berätta en historia.
Vill du veta mer om vad jag använder för prylar när jag fotar själv så kika in här! (Har bytt upp mig till en Nikon D810 sedan jag skrev inlägget)
Maldiverna i februari var en riktig drömresa (läs mer här!) och nästa år kan du hänga på. 9–18 februari packar Coach Mike och jag simglasögonen och bosätter oss barfota på en båt igen. Och det vore såklart helt knäppt kul om just du följer med oss.
Simma bland färglada fiskar, sköldpaddor och kanske en haj eller två och yoga och träna med mig.
Ibland kliver jag ut från bloggen och är med i andra sammanhang. Podd. Tidningar. Skriver. Fotar.
Här hittar du några exempel!
Simma, cykla och spring! Här har jag samlat några av mina mest lästa inlägg om triathlon!
Viktigt på riktigt är min familj. Det är sällan dom kliver in på min sida, men här kan du läsa mina nio tips till föräldrar och det bästa med barn!
Ett av mina första inlägg var “jag har inte tid att träna” – och “hur hittar du tiden” är fortfarande en av dom vanligaste frågorna jag får … så here we go. Så här tänker och gör jag för att hitta tid till det jag vill göra.
Du når mig på sofie@lantto.se eller genom formuläret nedan
#LevförFan Island, NyaZeeland, Patagonian, Roadtrip, tips 3
Jag älskar roadtrip! Känslan av en fulltankad bil och äventyr framför mig varesig det är sommarlov med familjen eller vänner. Här är mina bästa tips för en lyckad roadtrip och några av mina favoriter.
2. Ladda ner kartor på din telefon – sparar batteri och har du plötsligt ingen täckning så kan du ändå se var du är och vart du ska …
3. Appar. Finns det någon bra app till landet/platsen du ska besöka? Ladda ner!
4. Roadtriplistan! Inte att förglömma. Ladda ner/förbered en bra lista på spotify. Kolla så bilen har bluetooth eller ta med en mojäng så du kan lyssna på din egen musik.
5. Googla/använd tripadvisor för att hitta bra matställen. Eller inte. Blandningen av att ibland få äta något helt oväntat är nästan värt att inte ta reda på vad som finns i närheten. Men gångerna jag plötsligt suttit i en bil fylld med sura människor för att vi inte fått mat i oss är fler än gångerna jag blivit glatt överraskad. I vilket se till att ha ett nödförråd med nötter och godis. Om möjligt ett kök så ni kan fixa mat eller en kopp kaffe på någon helt övergrymt vacker plats.
6. Appen Payback för att skriva in när någon betalar för bensin eller mat är gryyyym. Du kan ha olika valutor eller skriva in om det bara är två av tre som ska dela på en kostnad och så räknar den ut vem som är skyldig vem i slutet av resan. Så slipper någon lämna bilen och känna att dom betalat mer än någon annan. Älskar!
7. Glöm inte solglasögonen, våtservetter, billaddare till mobilen, vattenflaska och en termosmugg.
Nu till några roadtrips som gjort mig lycklig.
Island med Katti och syster Lisa. Island. Ett land jag drömt om. Länge. Så plötsligt fick jag chansen. Två vänner hade en resa bokad. Icke avbokningsbar. Skaffade hundvalp som dom inte vill lämna. Husse stannar hemma och Matte Katti, syster och jag åker istället.
Stannade bland annat till vid den vackraste poolen jag någonsin simmat i.
Lofoten – aldrig en dålig ide! Enligt mig världens vackraste plats. Jag har varit där och dykt, klättrat, gått toppturer och sagt att där ska jag bo när jag blir gammal. Kommer inte flytta dit imorgon men jag håller fast vid att det är en av världens vackraste platser. En helg åkte jag och två kollegor upp. Vilken helg! Vi åt god mat, vi åt torrfisk, vi såg havsörn, vi sprang upp och ner för berg, vi red islandshästar, vi lyssnade på roadtripmusik, skrattade och körde till vägs ände.
Roadtrip med min barndomsvän Sussi och Hjördis. Att kliva in i Hjördis är som att kliva in i en mindfullnessmaskin. Hjördis färdas i den takt Hjördis vill. 70 kilometer i timmen är lite stressigt men går enligt Hjördis. Det är bara att luta sig tillbaka i sätet, lägga sig i höger fil och rulla. Man hinner prata med sin vän om vad som hänt sedan vi sist. Man hinner prata om minnen som hur lärarna sa åt oss “Sofie och Sussi nu får ni SKÄRPA ER annars …” när vi hade något av våra skrattanfall som inte gick att hejda. Du vet sådär så det bubblar i magen, du försöker sluta skratta men det går inte, och så fort ditt anfall lugnar sig lite så bubblar den andras skratt upp så det aldrig tar slut. Och du hinner skapa nya skrattanfallsminnen under färden. Vi rullade över landet och vidare in i Norge …
Colorado med Marie. Hon köpte hatt och gick all in. Damn vad kul det var!
På väg upp till Independence pass.
Den här finns också med på min bästa roadtrip lista: Marie, Magnus och jag hade två dagar innan starten på Patagonien Discovery Challenge. Vi hyrde bil och gick upp till Torres del Paine. Sov över en natt och susade tillbaka till Punta Arenas.
Vad är dina bästa roadtriptips och har du någon roadtrip du är extra glad över att få göra?
Lanttodesign Art Director, Foto, fotograf, utemagasinet 3
Jag jobbar som Art Director. När jag säger AD och människor får den där tomma blicken så brukar jag fylla på med att jag är formgivare, jag sätter ihop tidningen och skickar den till tryckeriet. Jag är ansvarig för formen och jag har kontakt med fotografer och illustratörer. (Jag formger böcker, kläder, muggar och 1000 andra saker också – det kan du läsa mer om här).
Jag älskar mitt jobb. Jag älskar det trots att det är ett jobb där det egentligen inte finns något rätt eller fel. Vad är fult och vad är fint? Vad är inspirerande och vad är inte det? Jag vet inte hur många gånger jag stått och diskuterat med någon som säger “ja, men det är liksom bara fult”
– Eh. Jaha.
Det som driver mig är att få människor att ta upp en tidning jag gjort, fastna för en bild, dras in i texten och sedan plötsligt ha läst hela eller hoppat mellan faktarutor och lärt sig något nytt. Att göra en produkt som är snygg men ingen läser har aldrig varit något jag strävar efter. Just nu vill jag att så många som möjligt ska upptäcka Utemagasinet och inspirera till att fler tar sig ut i naturen idag, till helgen och sedan uppfylla sin utedröm.
Jag har varit Art Director på magasin som Internetguiden, PC för alla, Vagabond, Fitness, Womens Health och nu Utemagasinet. Jag har byggt MÅNGA sidor. Men varför jag skriver det här är för att jag har beställt och valt mååååånga bilder av mååååånga fotografer. Det finns inget rätt eller fel och det finns inget som gör mig så glad som när fotografer och illustratörer förvånar och förbluffar mig genom att ha tänkt ett extra varv och levererar något jag inte kunde föreställa mig – något mycket bättre.
Men om vi pratar basic för just magasin så tänker jag så här när jag beställer bilder.
Rent krasst så är det så att text kan vi stuka till, för att få den att passa våra syften och målgrupp. Men den perfekta bilden går inte att skapa i efterhand, så inse att det du gör är superviktigt och får ta tid!
När jag ändå är igång så kan vi prata lite om hur jag vill ha bilder levererade, efter fotograferingen. Observera att det här är jag och mitt arbetssätt – det finns ADs som jobbar på ett helt annat sätt och i ett helt annat flöde. Fråga alltid första gången du jobbar med en ny kund. Vi kör en A-B-C-lista här för att inte blanda ihop den med den magiskt bra 1-2-3-listan ovanför.
A. Döp bilderna självklart -> typ år/månad och vad_det_är och kanske ditt_namn.
Jag får ofta bilder döpta till tidningens namn – självklart för fotografen kanske, men exakt hur många bilder tror du vi har på vår server som heter något med Utemagasinet? MILJONER! MILJONER BILDER! Att en bild är döpt till Utemagasinet säger mig noll och ingenting! Medan till exempel namnet: 1804_Sarek ger mig mer info.
Lägg gärna in metadata i bilden så det är enkelt att hitta ditt namn och stava det rätt.
B. Får jag välja så får jag perfekta bilder högupplöst redan från början. Annars leverera ett skönt urval med skissbilder via Wetransfer, Dropbox eller på något annat bra sätt så jag får lågupplösta jpg-bilder som jag kan skissa med. (Helt ok med en liten vattenstämpel). Tänk på att bara skicka bilder du är nöjd och stolt över – dom du vill publicera. Du behöver inte skicka 1000 bilder, du ska skicka ett urval av dom bästa! Men kom ihåg variation, variation, variation… Det vill säga punkt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 …
C. När jag har gjort layouten beställer jag dom bilder vi behöver – då skickar du högupplösta jpg-bilder (eller tiff) som du gått igenom så du som fotograf är nöjd med dom. Lägg inte på några extrema filter utan att ha pratat med mig – men lämna inte heller råa bilder, för vi har ingen repro och jag har inte tid att gå igenom bild för bild. Det förväntar jag mig att du som fotograf har gjort, så gör jag allt jag kan på min sida för att säkerställa att trycket av bilderna blir bra.
Det fanns en tid då tidningar hade råd att ha anställda som jobbade bara med att säkerställa kvaliten på bilder och jag ÄLSKADE det, men så ser inte verkligheten ut idag. Jag som AD ska inte bara vara en del av redaktionen och bestämma innehållet. Jag ska vara kreativ, beställa bilder, bygga ihop tidningen och skicka den till tryck. Och jag gör det på en 50% tjänst. Det är inte unikt för Utemagasinet – jag är absolut inte bitter jag bara konstaterar att det är så och gör det bästa av situationen. Och jag skriver det bara för att många fortfarande tror att vi sitter en hel arme på varje redaktion och har all tid i världen för att göra just ditt reportage helt perfekt. I wish! Dom flesta redaktioner är nerslimmade till 2–3 personer.
D. Kom ihåg att inte byta namn på bilden eller beskära/ändra formatet när du gör i ordning den högupplösta bilden – då blir det fel när jag ersätter den i Indesign (programmet jag jobbar i)
Sådär ja. Enkelt va?
Då tar vi det en gång till: Det finns inget som gör mig så glad som när fotografer och illustratörer förvånar och förbluffar mig genom att ha tänkt ett extra varv och levererar något jag inte kunde föreställa mig utan något ännu bättre. Så slå mig med häpnad och jag kommer välja dom bilderna och då kommer jag inte klaga på att du döpt bilderna fel 😉
Men snälla slå mig inte med häpnad genom att göra halvkassa bilder svartvita. Im sorry men det går jag inte på. Det finns bilder som är bättre svartvita. Jag älskar svartvita bilder men jag får sååååå ofta svartvita bilder där jag inser att fotografen bara försöker rädda en dålig bild genom att göra den svartvit. En svartvit bild ska få mig att ramla av stolen för att jag ska ta med den. Men dom gånger jag ramlar av stolen så tar jag med den.
Jag har noll prestige och vill verkligen att mina fotografer ska tycka till när jag gjort ut jobben. Kommer du med bra förslag på ändringar så ändrar jag! Men bara om ändringen gör att historien berättas på ett ännu bättre sätt så ännu fler sugs in och läser den. Även riktigt bra fotografer fastnar i att dom tar med sig känslan för hur härligt det var när dom tog bilden – men vi som inte var där ser inte storheten.
Så nu har den bittra, norrländska Art Directorn fått skriva av sig. Tack.
Jag tycker att jag har världens roligaste jobb och vaknar ofta upp och bara känner TACK. Tack för att jag landade just här, just nu! Det är kul att vakna, äta frukost med familjen och sedan jobba med något som gör att jag ler bara jag tänker på det. Tack livet liksom!
Vad säger du? Har jag glömt någon punkt? Borde jag ta bort någon punkt? Frågor? Funderingar?
PS. Tack, tack, tack till alla bra fotografer jag får jobba med. Ni gör mitt jobb väldigt enkelt. Jag älskar er!