PACKLISTA:VANDRING
Och klickar du här så kommer du till en pdf du kan skriva ut och bocka av.
Hojta om du kommer på något jag kan ta bort eller borde lägga till.
#LevförFan, Friluftsliv, Prylar packlista, pdf, printable 1
Och klickar du här så kommer du till en pdf du kan skriva ut och bocka av.
Hojta om du kommer på något jag kan ta bort eller borde lägga till.
#LevförFan, Friluftsliv Himakånå, levförfan, Norge, Visitnorway 1
I somras var jag i Norge för att köra Ironman Haugesund. Dagen innan gick jag på tur till Himakånå med Emma Igelström. Jag hade läst om platsen och kände att är det fint väder bara måste jag dit! Och väl där visste jag att jag bara hade två dagar på plats så det var bara att gå på tur dagen innan tävling eller inte alls …
Eftersom vädret var fint kändes inte alls – inte som ett alternativ så vi rullade till Nedstrand och parkerade vid Joker. (Här ser du var du kan parkera) Fyllde på vattenflaskorna och köpte varsin choklad.
Himakånå har fått smeknamnet “Lilla Trolltunga”. Utsikten från toppen är nämligen lika imponerande, men Himakånå ligger bara 357 meter över havet och är mycket lättare att ta sig till.Vandringsleden går genom bergsmarker, små skogar och fält. Från toppen har du en panoramavy av Lysevatnet, Nedstrandsfjorden, gröna skogar och små bondgårdar.
Det tog cirka en timme upp och lite mindre ner. Fantastisk tur. Enkelt att hitta så fort du tagit dig till Nedstrand. När vi kom upp så gick vi ut på den här klippan, men vi mötte några som sa att det där minsann inte är Himakånå – det här är!
Passerar du så stanna till och sträck på benen i två timmar. Så värt. Det var helt fantastiskt!
Alltså HELT fantastiskt!
Vi njöt, drack vatten och åt vår choklad innan vi vände ner igen.
#LevförFan, Friluftsliv Lappland, lapporten, solotält 0
Jag har tältat själv, men det känns som det var i en annan tidsålder. Häromdagen kom min son hem och sa vet du – för sju år sedan var jag en helt annan person. Alla celler förnyas så det betyder att jag är en helt ny människa.
Tänker man så har jag i den form jag är nu aldrig solotältat. När jag såg att vädret skulle vara fint under min första natt i Norrland i början av oktober slängde jag ner tält och sovsäck i min packning. (Och ja – slängde. Min vana trogen packade jag natten innan avresa)
Min plan var att gå rakt upp i Lapporten och sova vid någon av sjöarna där, men det var så mysigt att umgås med släkten och njuta av påtår och tretår. Så när jag kom iväg kom mörkret snabbt så jag bestämde mig för att hitta en fin utsikt av Lapporten och slå upp mitt tält. Höstlöv i kombination med snö på fjälltopparna är bra fint. När tältet var uppe, liggunderlag och sovsäck utlagda kurade jag ihop mig i dunjackan, lagade mat och njöt. Hade en liten flaska vin och satt där och hörde … absolut ingenting.
Helt tyst.
Funderade på om jag slagit upp tältet vid ”de dödas sjö” som jag läst om tidigare i veckan. Förmodligen mitt på en samisk offerplats också. Då kommer jag inte få sova mycket i natt. Eller så är det precis det jag kommer göra.
När jag inte kunde se handen framför mig kröp jag ner i min sovsäck. Tänkte att det här är härligt men det är bra mycket roligare att tälta med vänner. Att dela upplevelsen med någon. Föredrar att tälta med familjen eller si så där två goda vänner men det här är en annan sak, det är en slags meditation. Gå. Laga mat. Äta. Sova. Inget stör mina tankar.
Det här betalar folk dyra pengar för.
Tystnad.
Att vara själv.
När man kan gå rakt ut i skogen och slå upp ett tält. Eller sova under bar himmel.
Jag sov gott. Vaknade upp till is i vattenflaskan. Gröt, kaffe och sedan drog jag och hämtade upp syster vid flyget. Sedan blev det full fart och mycket folk resten av helgen. Mer om det strax.
Vad säger du. Tälta ensam. Hatar, älskar eller drömmer om?
Ps. Utgick från den här packlistan.
#LevförFan, Friluftsliv levförfan, Vandringsbloggen 0
När en människa dör går jag ofta omkring med känslan av “det kan inte vara sant” hon/han kommer snart hoppa fram och säga “jag bara skojade – klart jag inte är död” I Angeliqa Mejstedts fall har känslan hängt i sig i över en månad.
Jag. Kan. Inte. Tro. Det. Är. Sant.
Angeliqa – så full av liv, så bubblande av idéer om nuet och framtiden. Att hon valde att ta sitt liv. Inte obegripligt eftersom dom gladaste människorna ofta också innehåller dom mörkaste tankarna men så trist, så tråkigt och så oändligt ledsamt.
Jag ska verkligen inte påstå att jag kände henne men jag träffat henne många gånger dom senaste åren. Ett av mina starkaste minnen är från när vi skulle ha ett porträtt på henne i Utemagasinet och jag åkte ut till Ängsö för att möta upp henne en kväll. Det blev en otroligt fin kväll med många skratt, nakenbad, sång av Boel som fick håren på mina armar att resa sig och kaffe. Kaffe såklart. (Läs mer här)
Morgonen efter tog vi oss ut i soluppgången för att fota innan Karin mötte upp oss för att intervjua Angeliqa. Vi åkte till hennes torp och gick ut i skogen.
Angelica drev Vandringsloggen och skrev såhär: För mig handlar inte friluftsliv om kilometer och höjdmeter eller transporten från A till B. Det handlar om att vara här och nu, tillsammans eller på egen hand. Vandringsbloggen startade från en längtan till att vara mer ute i naturen. Bloggen blev länken mellan livet i storstaden och tillfällena ute. Det är framför brasan i skogen eller när jag dricker kaffe vid en mossig solvarm sten som jag hittar närvaro. Jag kallar det för Hikefulness – balansen mellan utmaning och återhämtning. Och det är hjärtat och själen i Vandringsbloggen, kontrasterna är drivkraften och det är glädjen med att vara ute som jag vill dela med mig av till dig som läser.
Kliv gärna in till Vandringsbloggen och njut av vandringsinspiration i massor. Här!
Drack kaffe. Skrattade.
När Karin kom så minns jag hur jag lutade mig tillbaka och fortsatte dricka kaffe. Blundade, lyssnade på fåglarna och på hur Angeliqa och Karins samtal flödade.
Igår var Angeliqas jordfästning och idag har hennes Community Vandringsbloggen ett event – en vandring där du befinner dig: Denna vandring blir lite speciell då den infaller samma helg som Angeliqa jordfästning. Finns det då någonting bättre än att göra det i hennes anda i hennes minne. Gå ut i naturen och ta med en termos och någonting gott. Håll det enkelt. Det behövs ingen speciellt utrustning eller prylar bara för att komma ut och njuta. Hitta er nya favoritplats och sitt och njut av stunden.
För att låna ett citat från Angeliqa “Steg för steg följer jag stigen längs med ån. Bort från staden till de öppna fälten och skogen. Där, mitt i äventyret, sätter jag mig under trädet. Medan jag dricker mitt kaffe ser jag årstiderna passera. Sitter kvar i tystnaden och värmen sprider sig inombords. Från tystnaden och från kaffet. Jag tar ytterligare en klunk ur min termos och känner äventyrslängtan väckas till “.
Angeliqa, tack för att du inspirerat så många att ta sig ut i naturen. Tack för kaffet. Tack för skratten. Tack för allt.
Vandra i frid.
#LevförFan, Friluftsliv #WinterHike 1
Förutom att kramas, träna och jobba mot deadline (12:00 på torsdag) så laddar jag för Höga Kusten Winter Hike. Blir det hälften så kul som sist så är jag glad. Har skummat igenom min egen packlista för vintertältning. Vad behöver jag ordna imorgon?