2010 – TACK!

En sammanfattning av 2010. Ett helt fantastiskt år!

Vid jul bestämde jag mig för att satsa på målet Järnmannen. Min mage gick inte igång på att ha målet att bli snabbare på olympisk distans (simma 1500 meter – cykla 4 mil – springa 10 km), eller köra en halv Ironman. Det enda den riktigt gick igång på var en långdistans triathlon. Hade egentligen ingen aning om jag skulle klara av en Ironman. Men jag tror på att om man vill så klarar man allt. Och nu ville visst min mage köra en hel Ironman. Så jag ringde Pasi Salonen, frågade om han trodde det var möjligt. Han skrattade och sa att “vi har ju mer än ett halvår på oss, det här ska bli kul”. Så körde jag igång min satsning. Och så kul jag haft på vägen! Jag är tacksam för varje dag, varje kram och varje träningspass det här året.

(Det finns ett gäng länkar i texten till blogginlägg jag gjort under året)

Januari, körde igång träningsåret med ett träningspass med Jessica Clarén. Skön “functional moves klass”. Och funktionell träning har hängt med mig genom året. Har loggat min träning på funbeat under året och är lite lycklig över alla pass jag faktiskt fått till under året.

Februari. Var på min första tre timmars spinning och trodde jag skulle döööö. Träffade också simtränare Mikael Rosen för första gången och fick film på hur jag egentligen ser ut när jag simmar. Intressant. Jag älskar film som utbildningshjälpmedel. Vem kunde ana att jag såg ut som en liten iller när jag crawlade…

Mars. Avslutade månaden genom att åka till Mallorca. Vilken dröm.

Cyklade längre och högre än jag någonsin gjort innan och varje morgon och eftermiddag fick jag simma. En riktig drömresa!

April. Kom hem och Fitness Magazine fyllde 15 år. Firade med träning och skumpa på Berns. Riktigt kul. Ruffietraining var löjligt svettigt, och kul!

Maj. Deltog i mitt första duathlon. Asjobbigt. Punkt.

På bilden är jag och Katti bakom de andra startande.

Var på träningsresa och konferens till Åre med jobbet, riktigt bra. Fick springa upp på berget, andas lite fjäll luft. Och ja – köra downhill. Gillar mitt jobb!

Juni.

Var på ett läger i Kalmar med Ted Ås. Nu började det gå upp för mig vad jag ska göra i juli. Ted Ås var grym som ledare och inspiratör. Här visar han några löpskolningsövningar som vi körde. Ska ni köra Kalmar och har chansen, åk på det här lägret. Grymt bra!

Juli. Semester. Fallskärmhoppning, Vansbrosimmet och lite lugnare träningsperiod. Lite ångest nätterna innan Kalmar när jag började räkna på tider, var inte helt övertygad om att klara av tävlingen.

Men det gjorde jag, och inte bara jag utan också Anders och syster Lisa. OCH vi hade roligt på vägen. Läs mer här!

Augusti bjöd på både klubbmästerskap i viken nedanför huset och Stockholm triathlon. Kroppen kändes återhämtad redan efter en vecka eller två tills man satte press på den … då kändes det att den fortfarande var trött. Men det är alltid lite roligt med tävling.

Fick låna fina hjulen till Stockholm triathlon. Riktigt roligt att susa fram genom en avstängd stad! Det enda negativa är att jag fick känna på känslan av ett par snabbare hjul och blev sugen på en ny cykel.

Väl i mål med Lena och världens bästa Pasi (som var speaker på tävlingen).

En söndag i augusti var jag med på en helsida i SVD och pratade om att det fortfarande ilar i tänderna när jag hoppar fallskärm. (För att jag inte kan låta bli att le i frifall)

Tjurrusetträning med Malin Everlöf Krepp. Efter Stockholm triathlon så drog jag ihop ett gäng tjejer som skulle köra Tjurruset. Fixade lagtröjor och så tränade vi lite ihop när vi kunde. På så sätt så var det roligt hela vägen mot nästa tävling – Tjurruset. Även den sprang jag på ren glädje. En mil lera, svett och lycka.

Sedan fyllde jag hösten med en testa ett nytt pass i veckan utmaning. Hann med både poledance, Military training, Cross Fit, Runners gym och mycket mer innan triathlonträningssugen kom igen med full styrka. Och det kom ungefär samtidigt som jag satte målet för 2011. Ironman Nice.

Annat och övrigt som jag tar med mig från 2010:

Familjen. Love them! Är så glad över världens bästa Hans, Mira och Elis. Får man kramar varje dag så är det lättare att prestera, att vara glad, frisk och lycklig.

Syster Lisa. Det är såååå kul att ha någon man älskar som drar med en på roliga träningsläger och tävlingar. Love you! Kommer aldrig glömma hur mycket energi jag fick av dig i Kalmar, när vi skrek “wohooo de har inte plockat av oss ännu”

F*n vad du är bra! Och cool. Förutom en Ironman så passade du på att göra en Svensk klassiker, med motiveringen hur svårt kan det vara.

Och ja, jag är lite irriterad över att 2011 förmodligen kommer bli året då du vinner över mig i alla tävlingar, men det är ok för det är ju ändå du…

Alla pass med Andreas och Marie. Veckans bästa timme. Måndagar 12-13. Alltid lika jobbigt, alltid lika kul.

Kolla så han njuter av att piska oss… Men allvarligt så tror jag aldrig att min kropp hållt så bra som den faktiskt gjort utan lite funktionell styrketräning. Så Andreas, tack! Lite kondition och yoga på det och en Ironman var enkelt avklarad!

Ibland så stöter man ihop med människor som man gillar direkt. Karin och Sara är två av dem. Vi delade rum på Coltingcamp förra året. (Måste leta fram en bild på Sara senare… men kika in på hennes blogg så länge) De drar med mig och jag drar med dem på upptåg. Allt från utesimningar i Hellas (som på bilden ovan) till träningsläger. Livet blir lite roligare när man är med er så tack.

Tack till alla andra sköna triathleter jag lärt känna, ni förgyller mitt liv, låt oss behålla den sköna stämningen när vi växer till en stor sport de närmaste åren.

Bilden ovan får också symbolisera all uteträning som jag hittat tillbaka till under 2010. Löpningen i skogen har gjort att jag faktiskt blivit en lyckligare människa och insett att jag faktiskt gillar att springa bara jag får göra det i min takt. Att möta upp ett gäng vänner vid en sjö och simma i solnedgången, det är livskvalité!

Mer sådant under 2011. Nu kör vi!