SMACK-TEMPO MED JOANNA

 

“Det här var så satans kul, jag vill göra det varje dag. Jag ska åka runt i världen,  cykla tempo och äta kakor.” Det är min cykeldejt Joanna som skriker ut sin lycka efter sitt första SMACK-tempo.

Vilken kväll! Sommarvindar och en cykeldejt med en människa jag längtat efter att träffa på riktigt. Har följt Joanna i flera år för att jag tycker hon är skön. När hon gick igång på triathlon för ett tag sedan så tänkte jag att förr eller senare måste vi ses. Igår var det dags. När vi kom överens om en dag så ser jag att det är SMACK-tempo samma dag så jag frågar om vi ska köra det och älskar att hon bara “det har jag ingen aning om vad det är – det gör vi!”

Så plötsligt befinner vi oss på en grusparkering i Almunge. Lycramänniskor köar för att få en nummerlapp. Jag får en klisterlapp med startnummer 50 och Joanna 51. Man startar med 30 sekunders mellanrum. Vi rullar en liten vända innan start och skrattar åt att vi är så fel men ändå så rätt. Att det är ljumma sommarvindar, livet är så jävla bra det bara kan vara och vi ska få bränna vårt snabbaste på våra Tyskar.

Piiiip, piiiip, piiip och så är jag iväg. Fokuserar på att hålla 90 i kadens (hur fort jag trampar) och bryr mig inte om så mycket annat. Vi börjar nerför och i medvind och jag känner hur det ilar i tänderna för jag ler stort. Jag älskar, älskar, älskar det här! Benen börjar stumna lite och jag klickar i en lättare växel. Sträckan är 23,4. Efter halva så vänder vi runt en kon och jag får heja på Joanna som ligger ner i tempoställning och ser sjukt snabb ut.

Hinner tänka att jag hoppas hon gillar det här. Här drar jag ut henne i skogen för att cykla ett tempolopp, inte mycket till häng. Betar av kilometer efter kilometer och sedan PIIIIP in i mål. Just efter mig svischar Joanna in och jag inser att jag inte hade behövt vara orolig – hon skriker ut sin lycka så ingen på grusparkeringen missar att hon älskade det.

Hur roliga (förlåt, snabba och snygga) ser vi inte ut …

Citerar Joanna “Så oerhört rolig grej detta var, som en hemlig cykelklubb. Undergroundcykling 2.0. Jäklar, vill göra detta varje vecka. Är så tacksam för att Sofie tog med mig på detta, för det var så coolt att helt plötsligt mitt i ingenstans vara med på en liten tävling och sen stå och dricka kaffe samt äta hembakat med ett gäng man aldrig hade träffat förut, men som alla hade en gemensam passion – att cykla fort. Fort som fan!”

Precis så! Man ses på någon parkering mitt i ingenstans, betalar 30 kronor för att få ett otroligt bra träningspass och fika efteråt. Det var längesedan jag körde men det ska inte vara länge till nästa gång. Bor du i närheten – kom, kom! 

Joanna – TACK för härlig kväll! Extra tack för den här bilden. Det är jag och the love of my life Hans (inte att misstas för Tysken – det är en annan slags kärlek) För några år sedan hade det varit en skrattretande tanke att vi skulle stå tillsammans i turkosa cykelkläder och ladda för en cykeltävling. Men nu är det bland det roligaste vi vet, alltså gör vi mer av det … Enkelt. Do more of what you love liksom.

This entry was posted in Cykel and tagged , , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *